Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 13 oktober

    ”Hög tid för klara beskattningsregler”

    Osäkerhet kring beskattningsregler hindrar viktiga fastighetsaffärer, hävdar nationalekonomen Sune Håkansson.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Göran Billeson/IBL

    Skattereglerna påverkar folks beteende. Därmed påverkas också ägandestrukturer, exempelvis inom jord- och skogsbruk.

    I dag är det två viktiga delar inom beskattningen av jord- och skogsbruk som bör diskuteras. Till viss del är det viktigaste att klargöra vilka regler som ska gälla. Osäkerheten är ett problem.

    Den första delen gäller beräknandet av realisationsvinsten, måhända också skattesatsen. I dag finns en betydande inlåsningseffekt. Många ägare vet att en försäljning skulle medföra en skattebelastning på cirka 20 procent av köpeskillingen. Det beror på lång innehavstid och höjda fastighetspriser.

    Överlåtelser stoppas

    Osäkerheten kommer från att efter valet 2014 fanns långtgående tankar om att sänka skatten kraftigt. Detta skulle ske genom att det schablonmässigt beräknade anskaffningsvärdet skulle höjas rejält. För många ägare skulle effekten bli en skattelindring med en eller flera miljoner.

    Så blev det inte. Osäkerheten har medfört att fastighetsöverlåtelser har stoppats. Följden har blivit effektivitetsförluster och det är ”fel” personer som äger fastigheterna.

    Den person, som sköter fastigheten effektivast, bör äga denna. Så är det inte i dag. Den person, som har bäst skattesits vinner.

    Systemet göder bankerna

    Inom skogsbruket är reglerna för värdeminskningsavdrag, skogskonto och räntefördelning av störst intresse. Värdeminskningsavdragen behövs egentligen inte om skogskontoavsättningarna inte begränsas. Skogskontona skulle inte behöva vara insättningar i bank, de skulle kunna ersättas med bokföringsmässiga avsättningar. Dagens system göder, helt i onödan, bankerna.

    Principiellt gynnar räntefördelningen ”den rike konsulten”. Skogsfastigheter ger sällan mer än två procent av marknadspriset i löpande avkastning, 1,4 procent efter skatt. Vid räntefördelningen antar man en avkastning på ungefär sju procent.

    Effekten blir att arbetsinkomster kan omvandlas till lågbeskattade kapitalinkomster. Om skattesatsen härigenom sänks från 60 till 30 procent är skattevinsten 1,5 procent av satsat kapital. Skattevinsten är större än den löpande avkastningen.

    Reglerna bör ändras

    Jakten är en obeskattad förmån. Om en köpare ger en miljon kronor av egna pengar för jakten, kan han få omvandla cirka 70 000 kronor till kapitalinkomster. Skattelindringen blir 21 000 kronor, enligt resonemanget ovan. Därtill kommer värdet av jakten!

    Det torde vara enklast att ändra skattereglerna nu, efter valet. Det mesta av utredningsarbetet är redan gjort. Man har redan analyserat effekterna av de tänkta, alternativt möjliga, regeländringarna.

    Osäkerheten ger möjligheter till vinster för den välinformerade, den som har kontakter in i den politiska sfären.

    Sune Håkansson

    Nationalekonom och ordförande i Ronnebypartiet

    Johannishus

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen