Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 12 maj

    Öppna gränserna även för skogsvården

    I förra veckan kom Polisen med ett förtydligande att plantörer inte omfattas av dispensen från inreseförbudet som råder i Sverige. Men stängda gränser innebär inte bara risken att miljontals plantor dör. Vill det sig illa kan det också öppna upp för oseriösa gråzonsaktörer.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Tobbe Nilsson/TT

    Branschorganisationen Skogsentreprenörerna uppmanar nu landets skogsägare att hålla koll på vilka som faktiskt gör jobbet. Samtidigt hoppas man få Polisen att tänka om.

    Nyligen preciserade alltså Polismyndigheten sin tolkning av vilka gästarbetare som får komma in i landet – och vi är förstås glada för att gränsen öppnas för arbetskraft till Sveriges livsmedelsproduktion. Men som branschorganisation kan vi inte förstå varför plantering av skog inte rymdes i dispensen.

    I EU:s riktlinjer uppmanas länder att göra det möjligt för säsongsarbetare inom skörd och plantering att röra sig över gränserna eftersom de är en väldefinierad och kritisk arbetskraftsresurs för de gröna näringarna. På EU-nivå görs ingen skillnad mellan vilka grödor som ska planteras. Skogsnationen Sverige har dock gjort en striktare tolkning än vad EU påbjuder.

    Skogsbruket kan kanske uppfattas som mindre akut, men planteras det inte i tid dör plantorna, och risken finns nu att samma öde väntar flera av landets seriösa skogsvårdsföretag. Vi har det senaste decenniet arbetat hårt för att professionalisera skogsvårdsentreprenaden, både företagandet och plantörs- och röjarprofessionerna. Och just nu känner vi en oro för den jargong vi möts av: Det finns ju många friställda – anställ dem!

    Då vidden av Coronakrisen började anas uppskattade vi att det skulle fattas 3 000 plantörer och röjare inför årets säsong. I dag är siffran betydligt nedskruvad eftersom våra medlemmar lappat och lagat på alla tänkbara sätt. I grunden är det bra att branschen gemensamt kavlar upp ärmarna och löser problem tillsammans. Det vore också fantastiskt om vi kunde lyckas med en inhemsk jobbmatchning för att lösa planteringen detta extremår. Tro oss, visst ser vi en möjlighet att få nytt folk att stifta bekantskap med skogen!

    Ändå vill vi höja ett varningens finger. Med stängda gränser och lagar att följa för de seriösa skogsvårdarna öppnas nya möjligheter för dem som inte ryggar för att bryta mot reglerna. Vi vet till exempel att det så gott som dagligen erbjuds arbetskraft med löften om att det ”inte krävs några papper alls”.

    I en allmän yra och vilja att lösa problem lurar genvägar som snabbt kan skicka skogsvårdsentreprenaden tio år bakåt i tiden – och tillsammans med Polismyndighetens tolkning av vilka gästarbetare som är välkomna till Sverige riskerar vi ett mycket djupt och svårläkt jack för en av landets tyngsta, och absolut viktigaste, basnäringar.

    Ska vi kunna fortsätta hålla huvudet högt måste vi få samma möjligheter som den övriga gröna näringen, och Skogsentreprenörerna hoppas att polisen tar sig tid att harmonisera sin tolkning kring vilka jobb som är tillräckligt gröna för att öppna upp gränsen. Inte minst aktuellt då Ukraina verkar överväga dispenser i sitt utreseförbud – ett av de länder utanför EU som många av våra plantörer och röjare kommer ifrån.

    Nu måste myndigheten agera snabbt – det finns fortfarande tid! Att inkludera professionella skogsarbetare i dispensen för inreseförbudet är ett relativt enkelt sätt att gynna småföretagandet på landsbygden – så att vi kan få professionell plantering även nästa år.

    Anna Furness

    Vd Skogsentreprenörerna

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen