Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 6 februari

    Ökad dialog kan minska vildsvinsstammen

    Ökad dialog mellan jägare och jordbrukare, och att markägare vågar ställa krav på jägare - det kan bidra till att Sverige får en mindre vildsvinsstam.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Sven-Olof Sandberg menar att ökad dialog och högre krav är nyckeln till en bättre organiserad jakt på vildsvin och mindre skador på jordbruksmark.
    Sven-Olof Sandberg menar att ökad dialog och högre krav är nyckeln till en bättre organiserad jakt på vildsvin och mindre skador på jordbruksmark. FOTO: Privat

    Vildsvinen har under de senaste decennierna fört ett framgångsrikt återtåg och är i dag förmodligen det viktigaste jaktviltet i södra Sverige. Tyvärr har vildsvinens utbredning även fört med sig skador på framförallt jordbruksmark. Studier från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar på årliga kostnader i storleksordningen flera hundra miljoner.

    Vildsvinet skiljer sig från vårt övriga klövvilt i flera avseenden, bland annat genom att de är extremt nattaktiva och att skadorna i lejonparten av fallen uppstår på odlade fält. Också jakten skiljer sig åt och även om kunskap och tradition kring vildsvinsjakt börjar växa i Sverige, får man räkna med att det tar ett antal år från det att vildsvinen börjar etablera sig i ett område tills man har en effektiv och fungerande förvaltning.

    Vildsvinen har i dag de mest generösa jakttiderna av alla våra klövvilt, årsgrisar får jagas året runt och dygnet runt. För vuxna vildsvin är det två månaders uppehåll under vårvintern, då man på eget initiativ ändå har möjlighet att bedriva skyddsjakt för att skydda växande gröda. Vi ser dessutom en vilja från politiskt håll att underlätta jakten där åtelkameror har blivit tillståndsbefriade, och förslag ligger att tillåta rörlig belysning och mörkersikten. Det som finns kvar att önska från politiskt håll är ett underlättande av försäljning av vildsvinskött.

    Som vi ser det finns det två nycklar för att minska skadorna, där den första är dialog. Jordbrukaren vet med relativt lång framförhållning vilka grödor han ska så på vilka fält och en ungefärlig tidpunkt när dessa ska sås. Att i god tid ta kontakt med jägarna så att de får en rimlig chans att planera in ett ökat jakttryck runt känsliga fält borde vara en självklarhet. En annan nyckel är ökad dialog mellan jaktgrannar. Sedan vildsvinens intåg har gemensamhetsjakterna med flera jaktlag ökat drastiskt i omfattning, vilket får ses som en positiv effekt av vildsvinens återkomst. Det finns också tydliga incitament för markägare och jägare i området att sätta sig ned och diskutera kring vilka nivåer man vill ha på viltstammarna – i vissa känsliga tider kanske man bör avstå att jaga i skogen och då samtidigt öka trycket på fälten för att kunna styra vildsvinen från känsliga grödor.

    Markägarna måste också våga ställa krav på dem som jagar på marken. Det kan röra sig om att öka jakttrycket under för lantbruket känsliga perioder, eller att minska det totala vilttrycket – vilket i så fall också bör avspeglas i ersättningen för jakträtten.

    Sven-Olof Sandberg, styrelseledamot Jägarnas riksförbund samt ordförande distrikt Skåne, Jägarnas riksförbund

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen