Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 16 maj

    ”Nya grepp för enklare regler i jordbruket”

    Det finns åtgärder att vidta för att förenkla för Sveriges lantbrukare, skriver sverigedemokraterna Staffan Eklöf och Gun Britt Holmlund.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Ola Jennersten/TT

    Det är naturligt att samhället försöker skydda alla de positiva värden som är knutna till jordbruket genom regler men mitt i detta står en aktör som ska förverkliga allt – lantbrukaren. Och dessutom i torka, översvämning och storm.

    Det är vår uppfattning att svenska jordbrukare är stolta över det värdefulla svenska jordbruket men de måste ges realistiska möjligheter att klara av den svåra uppgiften genom att reglerna förenklas och att rättslig förutsägbarhet säkerställs.

    Både blå och röda regeringar har genom åren haft som målsättning att förenkla lantbrukets regler. Resultatet har varje gång blivit magert. Det är nämligen svårt att förenkla regler eftersom varje regel naturligtvis har ett underliggande syfte, som ofta är resultatet av politik, och vanligen är ändamålsenligt konstruerad för det syftet.

    Det är också svårt att åstadkomma att alla länsstyrelser har en likvärdig hantering inom jordbruksnäringarna. Näringslivets regelnämnd visar mycket riktigt i sin rapport från den 13 januari i år på bristande likvärdighet hos de olika länsstyrelsernas ärendehantering och tillsyn.

    För att lyckas med något som andra tidigare inte har lyckats med måste man ta nya grepp. När det gäller förenkling av reglerna vill vi ge de centrala myndigheterna i uppdrag att varje år ge förslag på regleringar eller delar av regleringar som kan slopas. På detta sätt adresserar man det underliggande (politiska) skälet till regleringen och förenkling blir möjlig i en helt annan omfattning.

    Givetvis ska myndigheten ­göra en noggrann konsekvensanalys i samband med förslaget. På så sätt får regering och riksdag löpande ett gott besluts­underlag som kan användas för djup­gående förenkling. Ofta krävs förvisso även ett arbete inom EU för att möjliggöra ­avregleringen. Men det måste alltid ­vara en huvuduppgift för Sveriges politiska arbete inom EU att minska den överstatliga ­regleringen och återföra mer makt till nationerna.

    Bristande likvärdighet i de olika länsstyrelsernas ärendehantering och tillsyn gäller inte minst stora djurgårdar med ­tillståndsplikt under Miljöbalken. I vår skuggbudget i höstas lade vi pengar för att möjliggöra specialiserade miljöprövningsdelegationer. Vi vill att två eller tre länsstyrelser ska specialisera sig på jordbruksärenden och där­igenom kunna hålla en hög­re kompetens inom området.

    Att ärendena hanteras av ­endast två eller tre länsstyrelser skulle också göra att ärendena hanteras mer likvärdigt.

    Slutligen verkar länsstyrelserna ha olika god efterlevnad av Förvaltningslagens krav på proportionalitet. Det vill säga när en myndighet inskränker en medborgares frihet genom ett myndighetsbeslut så kräver Förvaltningslagen att inskränkningen inte ska vara större än vad som krävs för att uppnå det som åsyftas, till exempel en miljönytta eller ett gott djurskydd. Ett avslag är till exempel inte en proportionerlig åtgärd om en anpassning av verksamheten kan åstadkomma samma skydd.

    För att i praktiken klara av en sådan bedömning för olika ­anläggningar med olika för­utsättningar bör myndigheten ­föra en dialog med lantbrukaren, som är den som bäst känner sin verksamhets möjligheter till anpassning. När vi kommer i regeringsställning kommer vi att styra upp myndigheternas efterlevnad av proportionalitetsprincipen.

    Staffan Eklöf

    jordbrukspolitisk talesperson (SD)

    Gun Britt Holmlund

    vice gruppledare SD Skellefteå

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen