Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 10 augusti

    Nu drabbas vi av 1990-talets jordbrukspolitik

    ”Svenskt jordbruk betraktas i Miljöbalken som en miljöfarlig verksamhet medan livsmedel som vi importerar på många håll produceras på ett sätt som inte skulle godkännas här”, skriver debattören Sven Jönsson som menar att det är nu jordbrukspolitiken från 1990 slår tillbaka.

     LRF-demonstration på Mynttorget i Stockholm i april 1999.
    LRF-demonstration på Mynttorget i Stockholm i april 1999. FOTO: Claudio Bresciani/TT

    Vem minns inte början på 1990-talet när riksdag och regering slog på stora trumman och talade om våra stora överskott av livsmedel. De beskrev dem i termer av floder, berg och sjöar. Bidrag kom att utgå till dem som slutade att producera livsmedel och gavs till att plantera skog och så kallad energiskog. Åkrar lades för fäfot.

    Det förekom i EU-valet en livlig debatt om vårt jordbruk. Ett argument var att vi vid ett inträde skulle få ta del utav Europas bra och billiga livsmedel i stället för våra svenska som dyra och dåliga. Allt för att få naiva, aningslösa och godtrogna svenskar att rösta ja. Den som var kritisk och förde fram argument om avspärrning och pandemier betraktades mer eller mindre som en ”kuf”. Sådant kan ju inte hända.

    Svenskt jordbruk betraktas i Miljöbalken som en miljöfarlig verksamhet medan livsmedel som vi importerar på många håll produceras på ett sätt som inte skulle godkännas här. I våra grannländer betraktas jordbruk som livsviktiga näringar.

    Nu har vi ett läge som ”kufarna” varnade för i början på 1990-talet. Vi har en pandemi och regeringen har fört samtal med dagligvaruhandeln om behovet av ransonering och reglering på mat, allt enligt våra media. Det lilla svenska jordbruket har svårt att hitta arbetskraft för att producera maten som vi behöver och det visade sig att vår omvärld inte var att lita på längre.

    I dag måste det finnas några ”bättre vetande” från 1990-talet och därefter som var med i debatten och tog besluten i våra demokratiska församlingar som har lett till att vi inte i Sveriges stora land med dess lilla befolkning inte har egen mat för dagen.

    Vad vill ni säga till Sveriges konsumenter som nu står inför faktumet att vi kanske får ransonering eller restriktioner utav livsmedel i våra affärer? Ni tar väl ansvar för era gärningar och beslut.

    Sven Jönsson

    Täby, Örebro

    Relaterade artiklar

    Till toppen