Närproducerat är bättre än eko
Stödet till den ekologiska odlingen snedvrider konkurrensen. Kommuner upphandlar ekologiskt utan godtagbara skäl. De borde i stället köpa närproducerade livsmedel.
Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!
Den konventionelle bonden Erik Eriksson från Katrineholm framför tänkvärda åsikter i ATL den 9 september. För att få en fortsatt struktur i denna debatt kan Erikssons åsikter sammanfattas i följande punkter:
* de ekologiska odlarna får via landsbygdsprogrammet ett extrastöd på cirka 500 miljoner kronor per år och konkurrenskraften är helt och hållet beroende av detta statliga stöd.
* det är först utan stöd som det kommer att gå att se om det finns någon verklig efterfrågan på ekologiska produkter.
* en ökning av ekologisk areal skulle innebära en minskning av produktionen av svenska livsmedel, vilket innebär en ökad import, något som skulle ytterligare försämra vår självförsörjningsgrad.
* ökad import skickar vår miljöpåverkan på export
* medel från landsbygdsprogrammet bör gå till effektivt riktade åtgärder och inte till subventioner av odlingsformer vars merkostnader bör bäras av konsumenterna.
Agrifood Economics centre i Lund hargjort vissa praktiska beräkningar på miljönyttan som kan vara intressanta att redovisa här:
* ekologisk odling ökar utlakningen.
* att styra näringstillgången och anpassa den till grödan är den konventionella odlingens paradgren och den ekologiska odlingens svaghet.
* med högre skördar i den konventionella odlingen får man lägre utlakning per kilo skördad gröda.
* den direkta miljöpåverkan från ett ekologiskt hektar är större än från ett konventionellt.
Dagens diskussion måste föras upp till en mera vetenskaplig nivå. Många kommuner prioriterar ekologiskt i stället för att köpa närproducerat. Detta snedvrider konkurrensen gentemot konventionell produktion eftersom alla svenska lantbruk lever upp till högt satta regler vad gäller både miljö, djurhälsa och arbetsmiljö.
Kommunerna måste göra sina uppköp till skolor och äldreboenden hos sina lokalproducenter av livsmedel. Detta skapar nyttig mat, sysselsättning och skatteintäkter, vilket är en viktig prioritering för en ansvarsfull kommunledning.
En annan fråga som gränsar till ämnet gäller Krav-certifieringen. Vi ifrågasätter om denna certifiering har något praktiskt syfte mer än att sysselsätta ett antal tjänstemän med administrativa böjelser. LRFs anknytning till KRAV skulle vi även vilja ha skarpt konkretiserat.
Per-Ola Lisjö
Partipolitiskt obunden konventionell mjölkbonde, Stora Sundby
Alf Karlman
Landsbygdspartiet oberoende Södermanland, Stora Sundby
Tack!
Ditt debattsvar är nu inskickat.