Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 16 december 2020

    Myndigheten måste beakta all relevant praxis

    Hela rättsordningen och all relevant praxis måste beaktas när Skogsstyrelsen tillämpar lagstiftningen, skriver debattörerna i en slutreplik.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     I bombmurkledomen från Mark- och miljööverdomstolen menar domstolen att syftet med Artskyddsförordningen aldrig har varit att pågående markanvändning ska avsevärt försvåras.
    I bombmurkledomen från Mark- och miljööverdomstolen menar domstolen att syftet med Artskyddsförordningen aldrig har varit att pågående markanvändning ska avsevärt försvåras. FOTO: Mostphotos

    I sin replik på vår debattartikel (ATL 1/12) påstår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist att vi menar att ersättningsfrågan varit uppe till prövning i Tjäderdomen.

    Det stämmer inte. Vi tar upp det faktum att domstolen uttryckligen anger att det finns en ersättningsrätt: ”I detta sammanhang noterar att en fastighetsägare har rätt till ersättning om ett beslut, föreläggande eller förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket Miljöbalken innebär att pågående markanvändning inom berörd del avsevärt försvåras Frågan om ersättning prövas inte inom detta mål utan i särskild ordning”

    Herman Sundqvist väljer att inte kommentera den viktiga bombmurkledomen från Mark- och miljööverdomstolen. Där menar domstolen att syftet med Artskyddsförordningen aldrig har varit att pågående markanvändning ska avsevärt försvåras. I stället väljer han att hänvisa till en dom i lägre instans, Mark- och miljödomstolen i Vänersborg (M 3433-19, överklagad), som nekar fastighetsägaren ersättning.

    Här kan noteras att domstolen menar att Skogsstyrelsens beslut, i det här aktuella fallet, är mer att betrakta som rådgivning än ett beslut enligt Miljöbalken, vilket gör att domstolen landar i att ingen ersättning ska utgå. Samtidigt menar domstolen att ersättning kan utgå om det handlar om ett formellt beslut och inte enbart om ”information”.

    Till skillnad från i M 3433-19 kommer Mark- och miljödomstolen i Växjö tidigare i år i domen M 6160-18 fram till att ersättning ska utgå vid nekad avverkning med stöd av Artskyddsförordningen.

    I domskälen pekar domstolen direkt på Tjäderdomen och menar att skrivelsen om rätt till ersättning ”haft avgörande betydelse för MÖDs slutsats att Skogsstyrelsens beslut var förenligt med proportionalitetsprincipen”. (Domen överklagades av staten men MÖD lämnade inte prövningstillstånd.)

    Även i domen M 5949-18, avkunnad i Mark- och miljödomstolen i Nacka 2019, ges markägaren ersättning vid nekad avverkning på grund av förekomst av tjäder. Den domen är överklagad och MÖD har lämnat prövningstillstånd (M 7888-19).

    Vi delar Herman Sundqvists syn på att myndigheten måste tillämpa gällande lagstiftning men som vi skriver i vår rapport måste hela rättsordningen och all relevant praxis beaktas.

    Ingemar Bengtsson

    Filosofie doktor, universitetslektor, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds universitet

    Eric Norén

    Civilingenjör, doktorand, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds universitet

    Malin Sjöstrand

    Juris doktor, universitetslektor, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds universitet

    Anna Treschow

    Juris kandidat, universitetsadjunkt, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds universitet

    Fotnot: Anna Treschow är även anställd på LRF Skogsägarna

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen