Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 28 januari

    Mjölkbönderna dignar under kravbördan

    Krånglet, byråkratin, dieselskatten, elräkningen och räntan – hur ska vi klara allt? undrar organisationen Sveriges mjölkbönder.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Tung börda för mjölkbönderna, menar skribenten.
    Tung börda för mjölkbönderna, menar skribenten. FOTO: Henrik Montgomery/TT

    ”Hur fan ska pengarna räcka?” Så uttryckte sig en av våra medlemmar häromdagen. Frågan är enkel och mycket befogad. Hur ska pengarna egentligen räcka? Vid årsskiftet höjdes dieselskatten. Samtidigt sänktes också återbetalningen på skatten med 50 öre per liter.

    En av Ringhals kärnkraftsreaktorer har stängts, vilket lär höja elpriset. Kostnaderna för arbetskraft höjs för både utländsk och inhemsk arbetskraft. Kostnader för tjänster som elektriker, rörmokare och reparatörer, för att ta några exempel, kommer att stiga. Räntan har höjts.

    Från mejerihåll höjs kraven med krav på klimatberäkningar, olika registreringar samt regelskärpningar. Detta sker utan att man höjer priset ut till kund och konsument.

    Från politiskt håll försvåras våra verksamheter förutom av skatter också av politisk klåfingrighet genom byråkratisering och regelkrångel. Vi upplever att det har blivit väsentligt svårare att söka och få utbetalning av investeringsstöd, och att tillståndsansökan för större djurhållning (MKB) tar allt längre tid. Vi uppfattar det som att allt fler organisationer och myndigheter har rätt att yttra sig om sådant som de inte egentligen berörs av och att enskilda tjänstemän kan hitta på begränsningar hos näringsidkare och inte minst lantbruksföretagare.

    Offentlig upphandling kan ske utan att man tar hänsyn till svensk lag vad gäller djurskydd, miljöregler med mera.

    Vi har under en lång tid (flera decennier) sett en minskad djurproduktion i Sverige. Det enda vi är självförsörjande på är spannmål, socker och morötter. Svensk livsmedelsstrategi efterfrågar ökad produktion. Hur ska vi få det? Vi fattar inte var pengarna ska komma ifrån. Svensk mjölkproduktion behöver mer pengar!

    Vilka partier och politiker är beredda att ta tag i de frågor vi anser har en mycket stor påverkan på vår lönsamhet?

    • Stämpeln på jordbruk och djurproduktion som miljöfarlig verksamhet.

    • Beteskravet, vilket diskriminerar oss jämfört med övriga EU.

    • Dieselskatten.

    • Vildsvin och rovdjur som kraftigt måste minskas.

    Mejerierna måste inse att vi mjölkproducenter fått nog av krav, koncept och dokumentation som ni bevisligen inte klarat av att få betalt för av era kunder. Ekokonceptet tappar kraftigt och är inte längre lika politiskt korrekt, veganismen har tagit över.

    Vilket mejeri vågar gå före och ta bort onödiga registreringar, koncept och klimatpålagor?

    Claes Jonsson

    För styrelsen för Sveriges Mjölkbönder

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen