Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 27 november 2018

    Mindre byråkrati – bättre jakt

    Den byråkratiska älgförvaltningen fungerar inte. Åtgärder bör vidtas snarast, skriver företrädare för Jägarnas riksförbund.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Kristoffer Sahlén/Naturfotograferna/IBL

    Skogsstyrelsen (SKS) kom nyligen med en rapport ”Skogsskötsel med nya möjligheter”, i vilken man bland annat konstaterar att betesskadorna i skogen ligger på för höga nivåer i hela landet.

    Tyvärr är det ett faktum att klövviltets huvudsakliga föda framför allt vintertid består av kvistar från framför allt tall, och därmed ofta utgör en direkt negativ påverkan för skogsbruket.

    Rapporten från SKS har sin utgångspunkt i ett nationellt perspektiv. Jägarnas Riksförbund (JRF) anser att om vi ska komma till rätta med de betesskador som finns måste man utgå från ett lokalt perspektiv.

    Det är lokalt som skadorna uppstår och det är också lokalt som jägarna och markägarna finns. Det är dessa som har nyckeln till att lösa problemen.

    För att uppnå målet om viltstammar i balans med foderresurserna måste jägarna ges förutsättningar att lyckas. Den förvaltningsmodell vi i dag har för både älg och kronhjort innebär en omfattande byråkrati, ofta i flera led.

    JRF har sedan införandet av den nya älgförvaltningen varit starkt kritiska till denna byråkrati, och menat att jägare och markägare själva är kapabla att hantera förvaltningen i likhet med hur vi hanterar förvaltningen av dovhjort och rådjur. Det är glädjande att även SKS tycks ha kommit till samma slutsats då man föreslår en översyn av dagens älgförvaltning.

    SKS föreslår att denna översyn bör ske om tre år om inga tydliga tecken på förbättring har skett angående betesskador. Med tanke på att älgförvaltningen nu har fått snart sju år på sig utan att vi har kunnat se några resultat ser vi inom JRF inga skäl till att ytterligare förhala en sådan översyn. En översyn av dagens förvaltning bör ha som utgångspunkt en minskad byråkrati och utgå från de lokala förutsättningarna.

    I den arbetsrapport (”Åtgärder för att minska skador på skog”) som ligger till grund för den nyligen publicerade rapporten framför SKS ett antal intressanta förslag.

    Bland annat förespråkar man allmän jakt på kronhjort, något som JRF länge har förespråkat. Man föreslår även fri jakt på älgkalv, något som är ett steg i rätt riktning men man bör inte nöja sig med enbart kalv. Klokt är även att rapporten pekar på behov av utveckling av både äbin och foderprognoser.

    Likväl som jägarna måste dra sitt strå till stacken, måste även skogsbruket göra mera. Vi har sett lyckade resultat med minskade betesskador och högre andel planterad tall efter projekt som ”Mera Tall”. Det är förvånansvärt att ett sådant projekt inte redan har implanterats på bred front.

    Skogsvårdslagen bygger till stor del i dag på frivillighet under ansvar, och så vill vi ha det. Nu gäller att det att axla ansvaret och återbeskoga lämpliga marker med tall, så lagen inte ifrågasätts!

    Solveig Larsson

    Förbundsordförande Jägarnas Riksförbund

    Mikael Hultnäs

    Riksviltvårdskonsulent

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen