Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 26 mars

    ”Mer baljväxter lyfter ekoodlingen”

    En framtid för ekologisk odling är inte beroende av fler djur och mer animalisk gödsel utan nya användningsområden av flerårig baljväxtodling, skriver ekologiska lantbrukaren Lisbeth Andersson.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Cecilia Persson

    Den senaste tidens artiklar om att gödselbrist skulle vara ett hot mot ekoodlingen visar hur bristande kunskapen är om ekologisk produktion. Ekologisk odling förutsätter inte ensidigt djurhållning och gödsel.

    Ekologisk odling kräver att man odlar 35–40 procent vall i form av baljväxter i växtföljden. Baljväxterna, dessa fantastiska växter som själva i sitt rotsystem samlar kvävet från luften, skapar och stimulerar mikroliv i jorden och ger jordhälsa. Fleråriga baljväxter som klöver och lusern är vanligast.

    Framtiden för ekologisk produktion förutsätter att vi hittar användningsområden för de stora skördar som baljväxterna ger. På så sätt kan vi byta ut delar av en tärande spannmålsodling mot närande flerårig baljväxtodling som samtidigt binder koldioxid i jorden.

    Ett exempel är att utfodra våra idisslare med enbart grovfoder, baljväxter och gräsarter med inblandning av örter alternativt inblandning av alger som binder metangas.

    Detta kräver ett gediget avelsarbete eftersom aveln av idisslare har inriktats på helt andra foder­stater, de senaste 40 åren har fodret i huvudsak bestått av gräs, spannmål, importerad majs och soja. Det är dock inte omöjligt att ändra, flera lantbrukare har redan gått över till helt grovfoderbaserad foderstat.

    Om detta genomförs i stor skala ger det bonden bättre ekonomi och är positivt för jorden och klimatet. Koldioxid och kväve binds i fleråriga baljväxtvallar vilket ökar mullhalten. Det finns också forskning om mer hälsosam fettsyrasammansättning i sådant kött.

    Det finns fler exempel på hur vi kan nyttja baljväxtproduktionen. Man kan torka lusernpelletter med solenergi och använda som proteinfoder till enkelmagade djur. Det kräver stort avelsarbete men är fullt möjligt. Lusernpelletter kan också användas som precisionskvävegödselmedel i grönsaksodling.

    Baljväxter kan användas till biogas – gasen som drivmedel, resterna som gödsel.

    Listan kan göras hur lång som helst, men kontentan är: Det är inte mer gödsel från fler konventionella gårdar den ekologiska odlingen behöver, det är nya användningsområden för baljväxtodlingen som behöver utvecklas. Det är inte fler djur, det är en kvalitativ, inhemsk djuruppfödning som är fram­tiden.

    Det finns också en stor näringsresurs av fosfor och mikronäringsämnen från våra avloppsreningsverk som måste återvinnas. Därtill har vi också en enormt stor näringspotential i de övergödda haven. Rensar vi dessa från övergödning med biologiska processer och biogastillverkning kan vi minska djurproduktionen och samtidigt få fram bränsle, gödsel och friskare hav.

    Lisbeth Andersson

    Sunnantorps gård, Stehag

    Ekologisk lantbrukare i 44 år

    LÄS MER:De satsar på sötlupinProteinskiftet en chans för lantbruketOrganisation expanderar – söker nya bönodlareIca satsar på svensk vegoPåläggsraket söker svenska solrosodlareHuggsexa om svensk grynhavreHavredals utmanar både Oatly och Arla

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen