Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 20 maj

    ”Människan är boven – inte nötkreaturen”

    Mjölkkorna anses vara klimatförstörare, men det är människan som stressar djuren med naturvidrig mat och livsvillkor, skriver Susanne Gerstenberg.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: ISTOCK

    I en hel månad har jag nu tittat på samma bild i min väggkalender från Oxfam. Där syns en kinesisk bonde som har lastat en enkel träplog på axlarna. Bakom honom går en brunfärgad och hornlös ko som bonden leder. Bakom kon travar hennes kalv. Därpå följer ytterligare en bonde som balanserar dagens skörd, mycket grönt.

    Bönderna marscherar på en gångbro över floden Xi i södra Kina. Tidigt på morgonen återvänder de hemåt från sina små odlingsparceller för att undvika den stekande solen, påpekar bildtexten på baksidan av kalenderbladet . Den smala bron har inget räcke. Ett felsteg och de skulle drunkna. Morgondimman skimrar över vatten­ytan – en symfoni i blått.

    Den kinesiska kon liknar en svensk rödkulla som hör till Sveriges äldsta nötkreatursraser, små och kulliga, det vill säga hornlösa djur. 1970 var de nästan försvunna. I dag är amerikansk holstein produktions­rasen. På sina fem levnadsår med två till tre kalvningar ska hon prestera mycket mjölk.

    Lantbrukarnas Riksförbund informerar om att det årliga riksgenomsnittet i slutet av 1940-talet låg på 3 750 kilo mjölk per ko, 2017 på 8 900. Ökningen skedde från 1950-talet då Sverige bestämde sig för kraftfoder med anledning av USA:s soja­överskott.

    Alltför mycket kraftfoder passar inte för idisslare. Efter 2000 kom fakturan: forskarna lyckades skapa avsky mot den rapande kon som klimatför­störare hos befolkningen. Dagens cirka 305 000 mjölkkor anses vara klimatbovar!

    Omkring 1930 hade Sverige 3 miljoner nötkreatur, av vilka 2 miljoner var mjölkkor. Ingen brydde sig om deras utsläpp. Det är människan som är boven, som stressar djuren med naturvidrig mat och livsvillkor. Djuren slits och slängs. I själva verket kan ju nötkreatur bli långt över 20 år gamla.

    Sverige valde väg på 1960-talet. Norge och Finland försökte då att få med Sverige på en jordbrukspolitik med småskaligt naturanpassat jordbruk i hela landet. Men jordbruksminister Eric Holmqvist (S) slog fast att ”i Sverige ska vi ha animalie­fabriker”.

    I 6 000 år har det funnits jordbruk med tamdjur i Sverige. Är det slut med det nu? Inför det annalkande EU-medlemskapet avreglerades jordbruket. LRF och de flesta riksdagspar­tierna trodde att Sveriges jordbruk skulle stå sig i den fria konkurrensen med världsmarknaden och EU. De hade fel. Den svenska andelen av livsmedelsmarknaden har minskat stadigt sedan dess.

    EU:s jordbrukssubventioner går till de stora jordbrukarna – med stora markytor och flest kreatur. Allt fler mindre jordbrukare, ekonomiskt hårt pressade, har slutat. För att öka den inhemska livsmedelsproduktionen beslutade Sverige 2017 och 2019 om så kallade livsmedelsstrategier. Är svaret på animalie­fabriker att bli vegan eller vegetarian? Politikerna skulle kunna styra jordbruket åt rätt håll. En femårig monsterko är ingen mönsterko.

    Hur kommer det att gå för de båda kinesiska bönderna? Fattigdomen på Kinas platta land är stor, informerar Oxfam om, och flykten från landsbygden är enorm. Oxfam och andra hjälporganisationer försöker ge stöd. I en hopplös situation kan det räcka med ett felsteg på bron.

    Susanne Gerstenberg

    Laholm

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen