Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 23 december 2020

    Lätt och rätt att äta svenskt i jul

    Mycket av vad som finns på ett traditionellt julbord går att hitta i butiken med en svensk flagga på, från ett lokalt slakteri eller mejeri och producerat av en svensk lantbrukare. Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen, riktar ett tack till de bönder som gör det möjligt.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     "Oavsett om du väljer en senapsgriljerad rotselleri eller en julskinka – kom ihåg att välja svenskt och att det är en bonde du ska tacka."
    "Oavsett om du väljer en senapsgriljerad rotselleri eller en julskinka – kom ihåg att välja svenskt och att det är en bonde du ska tacka." FOTO: LRF och Anders Good/TT

    Denna jul blir sannerligen ingen vanlig jul. Många får bryta med traditioner som att fira med hela släkten och fara land och rike runt. Gå i överfyllda gallerior och leta julklappar bör vi heller inte göra.

    Men en sak är sig lik – tack och lov behöver vi inte göra lika drastiska förändringar vad gäller julmaten. Då Sveriges bönder har klarat sig bra genom pandemin, något som inte alls var självklart i början av april, har möjligheten att producera livsmedel inom landets gränser inte ändrats drastiskt.

    Mycket av vad som finns på ett traditionellt julbord går att hitta i butiken med en svensk flagga på, från ett lokalt slakteri eller mejeri och producerat av en svensk lantbrukare. Det är inte så konstigt att en traditionell meny från tider då import och export var begränsad är anpassad efter det svenska lantbrukets förmåga. Potatis, rödkål, brysselkål och ägg. Skinka, korv, sylta, grisfötter och leverpastej.

    Det är även tydligt att det är från en tid då man tog till vara hela djuret, när man väl slaktade grisen som gått och bökat på gården så skulle allt användas.

    Nu är det nya tider men samma meny. Är det något dåligt med att inte skinkan man köper kommer från en hushållsgris?

    Nej, kanske till och med tvärtom. Lantbruket effektiviserades, allt fler kunde flytta till stan och jobba med annat. Välfärden ökade, livsmedelproduktionen lika så och svälten är ett minne blott i Sverige.

    I dag har vi tack vare forskning kommit långt med vår djuromsorg och djurhälsa. Vi kan producera mat så det räcker till alla, vi har friska djur med en väl optimerad foderblandning och vi har koll på djurens behov så att de ska må bra och växa.

    År av forskning tillsammans med den kunskap generationer av lantbrukare samlat på sig ger mig en trygghet i att djurens behov uppfylls. Vi har en mycket hård lagstiftning i Sverige som är anpassad för att uppnå god djurhållning och ett kontrollsystem som säkerställer att lagarna följs.

    Grisarna bidrar med gödsel så behovet av att importera och använda mineralgödsel minskar, och de kan äta spannmål som inte håller kvalitet för att bli humanföda. Tack vare avel och växtförädling effektiviseras lantbruket, en nödvändighet för att kunna producera mat till en ökad världsbefolkning men också för att minska klimatavtrycket.

    Genom att välja kött på tallriken får man i sig vitaminer, essentiella aminosyror och proteiner, alla behov tillfredsställda helt utan att behöva äta tillskott. Proteinerna från kött är dessutom lättare för kroppen att ta upp än de från vegetabilier, detsamma gäller järn och zink från kött. Alla nyttigheter kommer helt naturligt.

    Att kunna vara med och stötta våra svenska företagare som ligger i framkant vad gäller djuromsorg och låg antibiotikaanvändning, samtidigt som de bidrar med livsnödvändiga produkter och arbetstillfällen, är för mig en självklarhet.

    Alla får äta vad de vill, men oavsett om du väljer en senapsgriljerad rotselleri eller en julskinka – kom ihåg att välja svenskt och att det är en bonde du ska tacka. Och kom även ihåg kopplingen mellan gödsel, växtföljd, livsmedelsförsörjning, arbetstillfällen och öppna landskap – det är ett komplext kretslopp där alla delar behövs och lantbrukaren är experten.

    Jag önskar alla en riktigt god jul, och vill passa på att rikta ett stort tack till alla Sveriges bönder för det jobb ni gör och att ni möjliggör ännu ett julbord på svenska råvaror.

    Elisabeth Hidén

    Ordförande LRF Ungdomen

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen