Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 31 maj

    Lokal särart kan lyfta svensk livsmedelsexport

    Kanske är det dags att på allvar ta fram en svensk ”terroir-strategi” där produkter präglade av Sveriges alla unika miljöer och traditioner kan återupptäckas och kommersialiseras, skriver public affairs-konsulten Johan Bobert.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Bara Sverige svenska blåbär har.
    Bara Sverige svenska blåbär har. FOTO: Shutterstock/TT

    Svensk livsmedelsproduktion har gott djurskydd, låg användning av antibiotika och pesticider och dessa mervärden ska leda till framgångar på exportmarknaden. Det är den svenska livsmedelsstrategin sedan EU-inträdet.

    Exporten har ökat, men importen har ökat mer och, som Jordbruksverket konstaterar i ”Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport 2020”, så präglas livsmedelssektorn av svag tillväxt, svag lönsamhet, låg förädlingsgrad och det verkar saknas betalningsvilja för svenska mervärden, något även ATL konstaterar på ledarplats (17/4). Men en svensk plan B verkar inte aktuell, det är fortfarande storskalig produktion med ”svenska mervärden” som ska lyfta exporten.

    Inom EU finns ett intresse för jordbrukets lönsamhet och ett viktigt verktyg är geografiska indikatorer. Genom att koppla en produkts egenskaper till en plats, en tradition och kultur, skapas förutsättningar för investeringar genom att en produkts särart kan skyddas mot renommésnyltare. EU har genom WTO lyckats skapa globalt skydd för EUs beteckningar, varför det inte längre tillverkas amerikansk champagne, australisk parmaskinka eller nyzeeländsk fetaost.

    Men den svenska livsmedelsbranschens intresse för geografiska indikatorer är svalt: det går ju inte att få skydd för en produkt för att den är svensk. Det måste finnas en koppling till en plats och en tradition, något svenska livsmedelsproducenter har svårt att hitta tillbaka till. Svenska destillerier tillverkar gin, whisky och vodka medan ysterierna gör varianter av kontinentala förlagor. Inga minnen verkar finnas av vad man på den egna orten brände eller ystade för 150 år sedan.

    Undantag finns, som att det numera bara är fiskarna i Kalix som får producera Kalix löjrom. Det måste ske inom ett avgränsat område under en kort säsong och med vissa metoder. Just begränsningarna är skälet till att Kalix löjrom har en särart och att det går att ta ut ett mervärde, i detta fall i form av fördubblat kilopris på tio år.

    EU ändrade nyligen regelverket för geografiska beteckningar genom att introducera något som kallas frivilliga kvalitetsbegrepp med kategorin ”produkt från bergsområde”. Kategorin syftar till att lyfta fram och skydda produkter där besvärliga förhållanden leder till högre kostnader, men också kan skapa mervärden.

    Trots att detta borde passa Sverige verkar intresset svalt, inte någon av livsmedelsbranschens organisationer svarade på departementsskrivelsen (Ds 2015:13) då lagändringarna var på remiss, trots att allt norr om 62:a breddgraden likställs med bergsområde. Det vill säga halva Sverige kan få detta relativt krångelfria skydd.

    Men produkten ska ha lokal särart präglad av växtplats, uppväxt och beredning. EUs geografiska indikatorer syftar inte till att underlätta nationell bulkproduktion, eftersom kommissionen för länge sedan dragit slutsatsen att den strategin för de allra flesta aldrig blir lönsam.

    Svenska regeringar, liksom livsmedelsbranschen, har i praktiken kommit fram till samma sak, men ännu inte landat i att det är plats och tradition som kan skapa särart och mervärden. Kanske är det dags att på allvar ta fram en svensk ”terroir-strategi” där produkter präglade av Sveriges alla unika miljöer och traditioner kan återupptäckas och kommersialiseras. Det är svårt, men det är också därför man kan få bättre betalt.

    Johan Bobert

    Public affairs-konsult, Deliberately

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen