Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 27 maj

    ”Linderödssvin borde vara en del av beredskapen”

    Coronakrisen sätter fingret på vikten av ökad självförsörjning. Linderödssvinet är den perfekta krisgrisen som klarar missväxt och farsoter, skriver Föreningen Landtsvinets styrelse och avelsråd.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Mostphotos

    Öppet brev till MSB:s generaldirektör Dan Eliasson.

    Sverige har länge agerat som om livsmedel alltid kan köpas någon annanstans ifrån. Tack vare coronakrisen har vi fått en påminnelse om vår sårbarhet, när gränser stängs och självförsörjningen bara är 50 procent. Regeringen sägs förbereda ransonering av livsmedel. För att underlätta försörjningen i kristider borde fler uppmuntras till egenförsörjning. Hur vill Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hjälpa till?

    Linderödssvinet är Nordeuropas enda oförädlade lantrassvin och som sådant alltså en arvtagare i rakt nedstigande led till de första tamgrisar som nådde vår del av världen för omkring 6 000 år sedan.

    Begreppet lantras anger att den inom sig rymmer en stor genetisk variation samt att den formats av den kulturmiljö som finns just här genom årtusendena.

    I stället för att som moderna produktionsraser avlas med maximal tillväxt som mål har lantrasen avlats med maximal tålighet som mål. På den vägen har linderödssvinet kunnat överleva även under missväxtår eller när farsoter dragit fram. Som lantras har linderödssvinet ett 20-tal kolleger i Sverige i form av kor, getter, får, höns, ankor, kaniner med mera.

    Lantraserna har bevarats inte tack vare, utan trots, svenska myndigheters agerande genom åren. Vi ser ett markant ökat intresse för lantraserna hos allmänheten. Sverige har också undertecknat den internationella konventionen om biologisk mångfald. Därmed har vi lovat omvärlden att säkerställa att våra lantraser överlever in i framtiden.

    Skyddet av lantraserna bedrivs dock inte av staten, utan på ideell basis av privatpersoner organiserade i lantrasföreningar, i vårt fall i Föreningen Landt­svinet. Jordbruksverket lämnar ett mindre ekonomiskt bidrag till lantrasföreningarna.

    Trots statens internationella ansvar för ett vidmakthållande av den biologiska mångfalden agerar Jordbruksverket gång på gång på ett fyrkantigt sätt när man i relation till svinbesättningar försöker använda ett och samma regelverk för storskaliga produktionsbesättningar av intensivt uppfödda slaktsvin inomhus som för små besättningar av enstaka linderödssvin, som nära nog undantagslöst hålls utomhus. Vi vill fortsätta att värna mångfalden till statens fromma, men vi vill framgent bli uppskattade för detta arbete och inte motarbetade.

    Varje år den 9 maj firas linderödssvinets dag då vi vill lyfta fram dess historia och tala om lantrasernas viktiga roll kulturhistoriskt och mångfaldsmässigt. I år vill vi också tala om det i rollen som krisgris – den perfekta hushållsgrisen i liten skala. Linderödssvinet skapar högvärdigt protein av rester samtidigt som det markbereder, ogräsbekämpar, gödslar och är ett gott sällskap.

    Nu sätter coronakrisen fingret på vikten av en ökad självförsörjning, och lantraserna är ett självklart svar på denna utmaning. Vi ser då en ny viktig partner i MSB. Följaktligen vill vi nu veta på vilket sätt MSB vill stimulera hållandet av linderödssvin och andra lantraser i Sverige så att egenförsörjningen kan öka, oavsett om det är krig, missväxt eller pandemier som framöver hotar vårt land.

    Föreningen Landtsvinets styrelse och avelsråd,

    Bo Dahlgren, Gunnel Elofsson, Kristina Forss, Isa Löfvendahl,

    Ronny Olsson, Martin Ragnar, Seija Tuomainen,

    Jessica Wictorsson

    Fotnot: MSB har erbjudits replik men avstår.

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen