Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 22 maj

    Mer forskning behövs om hotade nordiska lantrasdjur

    Nordiskt Genresurscenter menar att resurser måste sättas in för att hjälpa de nordiska lantrasdjuren annars ser framtiden mörk ut för flera raser.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Bengt Ekman/N/TT

    Lantrasdjur som fjällko, göingeget och orusthöna är viktiga för en hållbar utveckling och bidrar till att upprätthålla den biologiska mångfald som vi är så beroende av. Men en ny vetenskaplig översiktsstudie konstaterar att flera av våra nordiska lantrasdjur klassas som hotade. Om vi inte sätter in resurser för att bevara dessa djur är sannolikheten stor att de går en mörk framtid till mötes.

    Lantrasdjur har systematiskt valts bort de senaste decennierna eftersom de ger en lägre avkastning av mjölk och kött. Att öka vinsten är grundläggande för att ha en lyckad affärsverksamhet, även inom jordbruket. Dagens mjölkproduktion baseras därför på intensiva produktionssystem med modern teknik och moderna raser. Utan dessa skulle vi inte kunna producera kött och mejeriprodukter i så stora volymer som efterfrågas.

    Men även om de inhemska lantraserna inte når upp till de moderna rasernas nivå när det gäller till exempel mjölkproduktion har de viktiga och unika egenskaper som behöver bevaras och användas på ett hållbart sätt. Den nyligen publicerade översiktsstudien inkluderade 85 olika raser av nordiska lantbruksdjur. Låt oss ta fjällkon som exempel.

    Fjällkon är mindre än de kommersiella raserna, vilket gör den enastående på att beta och hålla landskapet öppet – även på platser där de moderna raserna inte skulle klara sig. Fjällkons mjölk och kött är av väldigt hög kvalitet vilket kan öppna upp för nya sätt att använda råvarorna på.

    Eftersom den är så nyfiken, lugn och vacker passar Fjällkon också ypperligt för grön rehabilitering med djur och gårdsturism. Olika forskningsprojekt har bekräftat att Fjällkon bär på unika genetiska resurser. Skulle den utrotas skulle även genkombinationer som anpassats till nordiska förhållanden under väldigt lång tid försvinna.

    För att säkra vår livsmedelstillgång behöver vi förlita oss på intensiva produktionssystem där moderna mjölkkor är bäst lämpade. Våra lantraser passar bättre i småskaliga sammanhang. Men den genetiska mångfald som äldre lantraser bär på kan mycket väl komma att spela en avgörande roll för att moderna mjölkkor ska kunna anpassas till framtida utmaningar. Fjällkon och andra nordiska lantraser är vårt unika arv. Vi behöver se till att säkra deras framtid och skapa en plats för dem i det nordiska lantbruket.

    Den nyligen publicerade översiktsstudien visar att vi saknar en stor mängd kritisk information om våra lantraser. Deras egenskaper är inte tillräckligt kända. Att undersöka genetiken, det kulturhistoriska arvet och den samhälleliga betydelsen dessa djur har är avgörande för att fastställa vilka nya möjligheter de kan skapa inom landsbygdsutveckling, turism eller för att ta fram nya livsmedelsprodukter.

    NordGen inledde nyligen ett tvärsektoriellt projekt med flera andra partners som handlar om att samla in och sprida information om historia, kulturarv och genetik bland Fjällkor i Finland, Norge och Sverige. Vi hoppas att projektet kan ge de nordiska länderna ny energi och inspirera till att lägga i en högre växel i arbetet med att bevara och främja ett hållbart nyttjande av lantraserna. De är ett historiskt arv som behövs för en hållbar framtid.

    Lise Lykke Steffensen, direktör NordGen

    Mervi Honkatukia, sektionsledare för NordGen Husdjur

     Mervi Honkatukia, sektionsledare för NordGen Husdjur och Lise Lykke Steffensen, direktör NordGen.
    Mervi Honkatukia, sektionsledare för NordGen Husdjur och Lise Lykke Steffensen, direktör NordGen. FOTO: Nordgen

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen