Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 6 december

    ”Vi är inte nöjda förrän alla får sina pengar i tid”

    I ATL den 30 november redovisades att myndigheternas kostnader för EU-stöden den senaste tioårsperioden uppgått till 7,4 miljarder kronor, där Jordbruksverket står för cirka 40 och länsstyrelserna för 60 procent. Det är ett oerhört stort belopp.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Vi välkomnar granskningen eftersom det behövs en diskussion om vad en rimlig kostnad är för att administrera EUs jordbrukspolitik, vad som kan göras åt kostnaderna samt vem/vilka som kan göra det. Det vore också intressant att jämföra med motsvarande kostnader i andra länder men även med vad andra större transfereringssystem inom andra politikområden kostar i Sverige.

    Med kostnader avser vi både utveckling av system, handläggning av ärenden, kontroll, uppföljning och annan administration förknippad med politiken, hos alla inblandade myndigheter.

    Prova Premium: Testa redan i dag – för bara 1 krona

    Jordbruksverket har inte lyckats att betala ut ersättningar och stöd i tid. Det är inte acceptabelt och vi beklagar verkligen det.

    När vi tidigare i år utsågs till generaldirektör respektive styrelseordförande för Jordbruksverket låg det i uppdraget att lösa detta. Vi drar nu lärdomar av de senaste åren på alla områden, både positiva och negativa, för att vi ska stå rustade inför nästa reform.

    Och vi börjar komma ikapp. Totalt från 2015–2017 har 28 miljarder betalats ut och de eftersläpande slututbetalningarna utgör 1 procent (280 miljoner kronor). Men vi är självklart inte nöjda förrän alla får sina pengar i tid.

    Även utan senare års problem med Jordbruksverkets IT-system skulle statens samlade kostnader för jordbrukspolitiken uppgå till miljarder. Hur dyrt det blir beror på i huvudsak tre saker; hur politiken och alla dess villkor beslutas i EU, vilka stödformer Sverige väljer och hur vi utformar dem samt hur vi väljer att organisera hela stödsystemet.

    Förutom Jordbruksverket är länsstyrelserna centrala delar av systemet, men även andra myndigheter har roller i genomförandet. Jordbruksverket är huvudansvarigt för utbetalningarna men är helt beroende av de andra myndigheterna. De är självständiga myndigheter som vi inte styr över. Omvänt är de helt beroende av Jordbruksverket för att kunna fullgöra sina uppgifter.

    Hur man riggar en effektiv förvaltning av politiken är en central fråga för att kunna utveckla kostnadseffektiva processer. Vi skulle välkomna en utredning som analyserar dessa olika faktorer som tillsammans avgör hur mycket jordbrukspolitiken kostar i Sverige.

    Detta så att vi kan diskutera det vi verkligen behöver och måste diskutera, nämligen hur vi bäst stödjer lantbruket; hur får vi robusta och lönsamma företag som kan nå livsmedelsstrategins mål och stå rustade för framtidens utmaningar, inte minst klimatförändringar. För vi får inte glömma syftet med politiken, den är ett centralt verktyg för framtidens jordbruk och landsbygd.

    Christina Nordin, generaldirektör Jordbruksverket

    Staffan Bengtsson, ordförande Jordbruksverkets styrelse

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen