Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 3 mars

    Farsen kring älgproblemet måste sluta

    Sedan slutet av 1940-talet har jag jagat älg. Det är i 70 år. Jag började som hundförare. Lika länge har jag varit en hängiven skogskötare och skogsvårdare samt naturvårdare.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Mostphotos

    På 1950-talet och framåt i drygt 20 år var det sparsamt med älg. Men vi jagade ändå. Det var trevligt att jaga. Köttet hämtades med häst eller bars hem. Det blev även lite festligt i jaktkojorna och inte som numera: Omedelbar hemfärd med bil.

    Så kom ”älgexplosionen” i slutet av 1970-talet och med den älgproblemen. Skadorna på skog, människor och fordon blev enorma. 6 000 trafikolyckor med älg på väg årligen. 1 000 olyckor mellan älg och tåg. Vad det innebär i mänskliga tragedier går ej att uppskatta. Därtill sänkt skogsproduktion. Totalt kostar älgen skogsbruket och samhället 18–22 miljarder per år, enligt rapporten ”Skogsskötsel med nya möjligheter”, dnr 2017/824, framtagen av Samverkansprocess skogsproduktion som bland annat Skogsstyrelsen ligger bakom.

    Varje vecka under 40 år har vi i Land och ATL läst om älgproblemen. Skogsägare efter skogsägare har förklarat att älgstammen måste sänkas till en nivå som skogsbruk och samhälle orkar bära. Detta har från jägarhåll bemötts med argumentet att stammen är på en lämplig nivå, att den ska förvaltas så löser sig problemen.

    Under samma tid har ett stort antal optimister beskrivit sina lösningar på problemen. Fantasin har flödat. Det senaste är inhägnad av plantorna till en kostnad av 20 000 kronor per hektar. Lägg därtill föryngringskostnaderna och röjningskostnaderna, så blir det 40 000 kronor per hektar. Ser en skogsägare någon framtid i inhägnade föryngringar av tall? Det vore både billigare och enklare att producera älgköttet inne i hägnet.

    I dag bedrivs en köttproduktion där markägarna har ansvar och kostnad men ej rådighet. Sommaren 2018 brann 25 000 hektar skog. Växande skog i brandområdena är värd ungefär 40 000 kronor per hektar. Det innebär att den brandskadade skogen var värd cirka en miljard kronor. Det är betydligt mindre än vad älgens betesskador kostar skogsägarna årligen. Hur ofta brinner det?

    Under 40 år har mängder av metoder för att lösa älgproblemet lanserats. Det har varit än det ena än det andra. Lukter, ljud, prylar, nya sätt att sköta skog. Ingenting har fungerat. Kanske skogsbrukets män och kvinnor inte har förstått hur bra metoderna har varit och därför inte använt dem? Under 40 år borde väl någon metod ha visat sig gagnelig och fått allmän spridning. Men icke så. Den metod som är effektiv har förvaltats bort av de som bär bössorna.

    Floran av befängda idéer är omfattande. Och lekstugan fortsätter. 40 år och skador för enorma belopp. Älgen är hungrig och det är inte svårt förstå att älgen äter den mat den kommer åt. Och ungtall är en av älgens favoritfödor.

    Varje jägare och skogsägare vet hur älgproblemet kan lösas. Ingen tycks dock förstå hur intressekonflikten mellan jägare och markägare ska lösas. Handslag har inte hjälpt.

    När ska farsen sluta?

    Jan Gullmark, Fränsta

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen