Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 1 november

    Innovation löser målkonflikter

    Målkonflikterna är flera inom lantbruket. Vissa vill dra ner på jordbruket, andra vill värna om tillgången till mat, eftersom coronapandemins efterspel kan leda till en svältkatastrof. Per Frankelius, Linköpings universitet, ser tre principiella vägar framåt.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Per Frankelius ser tre principiella vägar framåt ur målkonflikterna inom lantbruket.
    Per Frankelius ser tre principiella vägar framåt ur målkonflikterna inom lantbruket.

    Vissa opinionsbildare verkar vilja minska lantbrukets produktion.

    I Sveriges Televisions program ”Den sista skörden” hävdades att vi bör ta avstånd från det storskaliga lantbruket och återgå till det småskaliga.

    I David Montgomerys bok ”Growing a revolution” hävdas att vi borde sluta att röra i jorden och man kan utläsa en vilja att dra ner på jordbruket. FNs klimatkommitté IPCC har genom sitt sätt att räkna medverkat till att många pekar ut jordbruket som den näst värsta klimatboven. Det har föranlett regeringar att ”ställa om jordbruket”, som i sin tur kan innebära att dra ner på jordbruket.

    Men det finns andra som snarare vill värna om tillgången till mat. Den norska nobelkommittén lät ju årets fredspris gå till FNs World Food Programme (WFP). 135 miljoner drabbades av svält förra året och i april i år larmade chefen för WFP, David Beasley, om att coronapandemins efterspel kommer att leda till en svältkatastrof ”av bibliska proportioner”.

    Tänkvärt är också vad Norman Borlaug, som låg bakom ”den gröna revolutionen” och fick Nobels fredspris 1970, sa i sitt tal: ”Om du önskar fred, odla rättvisa. Men odla också åkrarna för utan bröd kommer det inte att finnas någon fred.”

    Målkonflikterna är flera. Klimatet är ett exempel. Mer jordbruk skulle enligt IPCC ha negativ klimatpåverkan. Och en del klimatvänliga metoder kanske inte heller faller alla i smaken. Ett exempel: Att öka mängden kemikalier kan vara ett sätt att dra ner på mekanisk ogräsbekämpning, som ju kan innebära mer dieselutsläpp. Men kemikalier vill inte alla ha.

    En del pekar på biotekniken som en del av lösningen. Årets Nobelpris i kemi går ju till ­Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för Crispr-tekniken. Vi kan få grödor att tåla torka eller bli mer resistenta mot sjukdomar. En dröm är flerårigt vete som avkastar 7 ton.

    Med gensaxen är det möjligt att ändra växters gener utan att tillföra nya. I juli 2018 fastslog dock EU-domstolen att metoden skulle klassas som GMO och därmed hade Europa sagt sitt.

    Jag ser tre principiella vägar framåt:

    Tradition är den första, och innebär att finslipa existerande metoder genom kvalitetsarbete och ständiga förbättringar. Det är vanligt men kommer inte att räcka.

    Imitation handlar i stället om att fånga upp koncept på annat håll. Exempelvis konstruerade Volvo BM sina traktorer efter utländska förebilder. Många har lärt sig att Gustaf de Laval uppfann separatorn men han fick idén genom att läsa en artikel i den tyska Milchzeitung om Wilhelm Lefeldts uppfinning.

    Innovation, slutligen, handlar om att skapa principiellt nya koncept och att sedan få dem att vinna insteg. Ett exempel är ­Cameleon från Gothia Redskap som med bakhjulsstyrning och sensorer kan rensa ogräs på centimeternivå i en himla fart.

    Sverige bör kroka arm med and­ra för att driva innovation. Ett exempel på samarbete är den konferens som AgTech Norway, ett samarbetsorgan mellan den norska lantbrukskooperationen och forskningen, organiserade nyligen. Där medverkade bland andra två ministrar, Mats ­Tykesson från Kverneland, Ann-Charlotte Wallenhammar från HS Konsult och Jonas ­Engström från Rise. Det är sådant som leder framåt.

    Per Frankelius

    Linköpings universitet

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen