Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 23 maj

    EU ska inte bestämma över svenska skogar

    EU:s inflytande på skogsbruket ökar – trots att EU inte ska driva skogspolitik. Det är allvarligt, skriver Mats Nordberg (SD) i en debattartikel.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Shutterstock/TT

    I Sverige kombinerar vi med framgång aktivt skogsbruk med bevarande av biologisk mångfald. Vi har de senaste årtiondena förbättrat miljön för många arter med allt mer lövskog, död ved och kvarlämnade gamla träd och samtidigt ökat virkesvolymen i både avverkningar och växande skog. Tyvärr håller modellen på att förändras. Myndigheter ägnar alltmer tid åt att stoppa i stället för att stötta skogsbruket, ofta med EU-direktiv som ursäkt.

    EU ska inte driva skogspolitik. Ändå utarbetades en skogsbruksstrategi för EU 1998, och förnyades 2013. Strategin har ännu inte haft så negativa konsekvenser för Sverige, men visar att EU:s inflytande ökar.

    Det är allvarligt, för medan skogarna i tättbefolkade EU-länder vanligen har ekologiska och rekreativa funktioner, så är skogen i Sverige vår vanligaste naturtyp, bas för vår största areella näring och samtidigt en miljö vi vårdar. Våra regelverk bör baseras på våra förutsättningar.

    EU påverkar skogsbruket på många sätt. Under de senaste åren har det skrivits mycket om hur avverkningar stoppats utifrån EU:s Art- och habitatdirektiv och Fågeldirektiv, i Sverige kodifierade i Artskyddsförordningen.

    Enligt fågeldirektivet får man inte avsiktligt döda vilda fåglar. I flera länder har direktivet använts för att förbjuda avverkning under häckningssäsongen, vilket skulle bli oerhört kostsamt för svenska skogsägare och skogsentreprenörer.

    Som svenska exempel på tillämpning av direktiven kan nämnas Skogsstyrelsens begränsning av en avverkning i Västra Götaland på grund av tjäderförekomst och Länsstyrelsens stopp av avverkning i Hälsingland på grund av lavskrika.

    Båda arterna är vanliga i Sverige, men befann sig här i utkanten av sina utbredningsområden. All skog torde utgöra utkant av någon vanlig arts utbredning. Ska skogsbruk stoppas överallt?

    Ett polskt fall är intressant för Sverige. Efter allvarliga granbarkborreangrepp beslöt Polen 2016 att öka avverkningen i områden som ingår i Natura 2000-området Białowieska. EU-kommissionen väckte talan i EU-domstolen, som beslöt att Polen brutit mot Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. Man tog inte hänsyn vare sig till att angreppen kunde förstöra just de miljöer man ville skydda, eller till sakkunskapen hos den polska skogsmyndigheten.

    I Sverige undantas allt mer skog från brukande och gammal oskött granskog ökar därför i stora delar av landet. Sommaren 2018 såg vi effekten. Granbarkborren massförökades i försvagade träd och förstörde 3-4 miljoner kubikmeter virke. 2019 riskerar skadorna att bli ännu större.

    Enligt EU:s subsidiaritetsprincip ska beslut inte tas på högre nivå än nödvändigt. Ändå ökar EU:s inflytande över skogsbruket. Vi anser att arter i normalfallet ska förvaltas av berörda länder och att EU-direktiven och Artskyddsförordningen måste ses över.

    Vid svensk anpassning av EU-direktiv måste vi värna självbestämmandet om skogen. Detta synsätt präglar Sverigedemokraternas arbete, i riksdag och i EU-parlament.

    Mats Nordberg, riksdagsman och kandidat till EU-parlamentet för Sverigedemokraterna

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen