Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 18 februari

    ”Etanolen saknas i EU:s gröna giv”

    Med en ny ”grön giv” vill den nya EU-kommis­sionen att 40 procent av de framtida jordbruksstöden ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser i samhället. ­Sverige har en nästan orimligt hög målsättning med 70 procents minskning av utsläppen från transportsektorn mellan 2010 och 2030, skriver Arne Lövgren.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Av våra fem miljoner personbilar och lätta lastbilar drivs i dag tre miljoner med bensin. En till stor andel bensindriven ­fordonsflotta kommer att ­trafikera våra vägar i ytterligare 15–20 år.

    I miljö- och klimat­debatten gäller återanvändning och att livstidsförlänga, men tyd­ligen inte för befintlig bilpark som kan drivas vidare med miljöbränslen. Ökad låginblandning av etanol borde ­vara första ­steget till en snabb och bred omställning utan ­behov av miljö­belastande nyproduktion eller konvertering.

    I stället lyser miljöglorian kring nytillverkade rena elbilar som kan hysa ett 200–250 kilo tungt batteri för att bära en stor mängd lagrad elenergi. Om hela Sveriges femmiljonersflotta av lätta bilar skulle drivas som ­rena elbilar krävs mer än en miljon ton batterier.

    Miljöbelastande utvinning och framställning av dessa batterier orsakar också att 70 procent av bilens beräknade utsläpp under dess livstid skett redan vid ­tillverkningen.

    Energimyndigheten har i en rapport beräknat den globala etanolens reduktion av växthusgaser till 49 procent jämfört med fossil bensin. Med upp till 20 procents låginblandning av etanol skulle landets tre miljoner bensindrivna bilar minska de årliga utsläppen med 1 miljon ton koldioxid. En stor och kostnadseffektiv minskning som också gagnar landet.

    Det vore en snabb start för att nå 70-procentigt minskade ­utsläpp till år 2030. Möjligheten begränsas dock av ett EU-­förslag om max 7 procents ­inblandning av etanol från åkergrödor fram till år 2030 och återinförande av skatt på biodrivmedel. Det är beklagligt. Är det inte bra med ett steg i rätt riktning om tiden att nå målet är knapp?

    Av en höstveteskörd på 7 ton per hektar kan framställas nära 3 000 liter biodrivmedel hos Agroetanol i Norr­köping och det med högre miljöprestanda än i andra länder.

    Vete är ingen bristvara. ­Sverige ­beräknas ­exportera mer vete från skörden 2019 än den ­sammanlagda förbrukningen hos kvarnar och Agroetanol på 1,3 miljoner ton.

    Världens veteproduktion är ­högre än förbrukningen, och lagren ökar. Med ökad efter­frågan på biodrivmedel skulle vetepriset stiga och producenterna närma sig rimlig kostnadstäckning. Ökat pris stimulerar också till ökad produktion. Till exempel har vete­exportören Ryssland, som odlar på 70 miljoner hektar, ytter­ligare cirka 50 miljoner hektar tillgängligt att bruka upp vid ­bättre lönsamhet.

    Låt EU-jordbrukets energi­effektiva odling av till exempel etanolvete räknas in i hållbar omställning till ett fossilfritt samhälle och för ökad självförsörjning i stället för att dumpas på världens växande lager!

    Arne Lövgren

    Rellinge Stenhammar, Strängnäs

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen