Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 29 september 2017

    Elcertifikat utan krav på samhällsnytta

    Det måste finnas bättre sätt att stödja förnybar energi.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Bild 1/2 FOTO: bkindler
    Bild 2/2 FOTO: dan_prat

    Olof Karlsson, VD i Ölandsvind AB, skriver under Synpunkten i ATL den 22 september att stödet för vindkraft bör öka. Vid ett elpris på 30 öre per kilowattimma fattas ytterligare cirka 25 öre från elcertifikat för att få kostnadstäckning till vindkraftverk uppbyggda under åren 2006–2012.

    Detta innebär ett produktionsstöd från elcertifikatsystemet som utgör ytterligare 83 procent på produktvärdet – en önskedröm för mycken annan produktion.

    I dag bidrar stödsystemet med cirka 5 öre per kilowattimma till certifierade producenter av förnybar elproduktion från vatten-, vind-, bio-, och solkraft. En systemkollaps, orsakad av överutbud av elcertifikat från producerad förnybar el, har på ett år sänkt värdet från 15 öre till 5.

    En höjning till 25 öre per kilowattimma kräver närmast en trollkonst med kvotplikter som med krav på ökad inlösning av elcertifikat höjer efterfrågan och därmed priset. Att tilldela 21 terawattimmar som är aktuell årsproduktion inom elcertifikatsystemet med 25 öre per kilowattimma skulle kräva 5–6 miljarder kronor per år inklusive systemuppehållande verksamhet.

    Norge delfinansierar certifikatsystemet fram till år 2020. Med ytterligare 18 terawattimmar som politisk målsättning i ökning mellan åren 2020–2030 och svensk finansiering hamnar vi med Olof Karlssons önskemål på en ännu högre stödnivå. Dock faller producenter bort ur finansieringssystemet efter de 15 garanterade åren.

    Vid en svensk finansiering av elcertifikat på 6 miljarder kronor per år krävs enligt Energimyndigheten hushållen och lätta industrin (90 TWH) på ett tillägg i elräkningen på 8,4 öre per kilowattimma.

    Vår elproduktion från förnybara källor utgör enligt statistiken hela 65 procent av vår elkonsumtion och fortlöpande överskott exporteras med stöd av hushållen. Att använda 1 kilowattimma från svensk elproduktion orsakar utsläpp med endast 15 gram koldioxidekvivalenter (Källa: Svensk energi) men samma energimängd i bensin, importerad till fossildriven bil, orsakar 250 gram koldioxid. Vilka nationella miljövinster avser elcertifikatsystemet åstadkomma? Var finns motsvarande stöd till biodrivmedel?

    Den förnybara energin kan göra olika ekonomisk och miljönytta, men detta granskar inte elcertifikatsystemet. Som producent av biomassa till kraftvärmeverk tar jag mig friheten att klassa denna elproduktion som hög energikvalitet (leveranssäkerhet) och till och med köldanpassad. Tillsammans med vattenkraften står den för prisvärd baskraft. Huvuddelen av utbyggnaden av stödberättigad förnybar elproduktion utgörs dock av vindkraft som kräver fördyrande parallell uppbyggnad/inköp av balanskraft och stor exploatering av landskapet.

    Arne Lövgren

    Strängnäs

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen