Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 11 oktober 2016

    Eko växer med vilseledande marknadsföring

    I ATL den 20 september påstår Anders Lunneryd att den som kallar sig ”ekologisk” inte får mer stöd eller till och med mindre stöd än den vanlige bonden. Det stämmer inte.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Det vore ärligt om skribenten då ställde krav på politikerna att ge samma gröda samma stöd oberoende om odlaren kallar sig ekologisk eller konventionell.

    I så fall skulle cirka en miljard kronor, som ”eko” kostar samhället varje år, kunna användas till annat, till exempel till att öka konkurrenskraften i svenskt jordbruk.

    Varför kan inte ”eko”-företrädarna sluta upp med den osakliga skrämselpropagandan mot det konventionella jordbruket, en indoktrinering som börjar redan i förskolan och fortsätter ända tills döden inträder?

    Varför stoppar ingen den politiska ”eko”-trenden som Göran Perssons regering började gynna efter EU-inträdet.

    Den forskning som Lunneryd hänvisar till säger att ”ekoprodukter” inte är hälsosammare än konventionella. Varför utesluter skribenten denna information?

    Årets budget visar, tyvärr, att de rödgröna fortsätter Göran Perssons destruktiva väg att avveckla landsbygden och en hållbar livsmedels- och bioenergiproduktion.

    Ur vetenskaplig synpunkt är allting ekologiskt, så etiketten är meningslös. Jordbruksverket gjorde för ett antal år sedan en undersökning som visar att det är större skillnad på gårdar inom ”eko” resp. vanligt jordbruk än dem emellan.

    Vilka kallar sig då ”ekologiska”. I Sverige finns det 4 grupper:

    – biodynamisk odling(antroposofisk), upphovsman Rudolf Steiner 1924

    – organisk-biologisk odling, upphovsmän Rusch och Müller på 1940-talet

    – naturenlig odling är en variant av organisk biologisk odling

    – Den vanligaste gruppen av ”eko”-odlare, är förmodligen de som bidragsoptimerar. För att få de höga bidragen ska man via media och andra kontakter i samhället svartmåla de producenter vars målsättning är att via kunskap om djur, natur och livsmedelskvalitet utforma odlingen och djurhållningen efter de förutsättningar som finns på den enskilda gården.

    Konsumenterna borde informeras om att varken produktkvalitet, djurhälsa eller miljöpåverkan ingår i certifieringen av ”eko” och Krav.

    I stället är det ”filosofiska” åsikter som utgör grunden för certifieringen. Om Krav är ett varumärke borde det finnas juridiska möjligheter till att anmäla för vilseledande marknadsföring??

    Upphandlingen av livsmedel i den offentliga sektorn styrs av politiker som leker ”bror duktig” när det gäller miljö- och hälsofrågor.

    Höstens statsbudget avsätter ytterligare 25 miljoner kronor per år för att stimulera ”åsiktsodlingar” och vill därmed desarmera en svensk kvalitetsodling av livsmedel och bioenergi.

    Ulla Forsling

    Miljö- och odlingsagronom

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen