Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 5 oktober

    Det finns lösningar på arbetskraftsbristen

    Behovet av arbetskraft inom skogsbruket går att möta, skriver Sune Håkansson.

    FOTO: Joe Gough

    Ofta möter jag frågan: Hur kan det vara så hög arbetslöshet, samtidigt som det är så stor brist på arbetskraft? Exemplen är många. Den vanligaste förklaringen är att de arbetslösa saknar relevant utbildning till de aktuella arbetstillfällena. Man behöver utbildning för att vara sjuksköterska.

    Frågorna blir likväl: Varför har inte de styrande lyckats anpassa antalet platser inom utbildningen? Varför låter man inte folk med låg utbildning göra de delar i arbetet, som inte kräver längre utbildning? I det senare exemplet kan bäddning och städning inom äldreomsorgen användas.

    I ATL beskrivs ett nytt exempel. Det är inte längre lockande för polsk arbetskraft att komma till Sverige för att jobba med plantering, röjning och annan skogsvård. Den svaga svenska kronan är en viktig förklaring. Då frågar man sig: Varför går det tusentals starka män, kanske också en del kvinnor, arbetslösa när det efterfrågas arbetskraft i skogen?

    Brist på arbetskraft, ibland befarad brist på arbetskraft, är inget nytt inom skogsbruket. Redan 1948 uttalade jordbruksministern rädsla för att det skulle bli brist på arbetskraft. Andra yrken skulle anses mer lockande. Flykten från landsbygden nämns som en fara i en statlig utredning från 1950-talet. Skogsvårdsstyrelsen i Blekinge påpekade att bortrationaliseringen av småbruken inom jordbruket medförde färre potentiella skogsarbetare.

    Att locka hit utländsk arbetskraft till skogsbruket sågs inte som någon långsiktig lösning. ”… även om de utländska arbetarna skulle stanna kvar i landet, står man snart, också när det gäller dem, inför samma problem som beträffande den inhemska arbetskraften; de kan inte hindras att söka andra, mer bekväma och bättre betalda arbeten.”

    En viktig skillnad finns måhända i dag jämfört med 1950-talet. Då var arbetslösheten mycket lägre.

    Man kan fråga sig varför marknaden inte fungerar. Vad gäller de polska skogsarbetarna tror jag att den kommer att göra det. Svenska skogsägare kommer att tvingas höja lönen för att få önskade arbetsinsatser genomförda.

    Det finns också andra grupper att söka arbetskraft inom. Ibland används argumentet att det inte går att finna arbeten som kan utföras av arbetskraft som inte kan svenska och som ibland är analfabeter. Motfrågan blir: Behöver man kunna läsa, behöver man kunna svenska för att kunna plantera? Jag tror inte det. Det behövs naturligtvis arbetsledare. Men utbildningen torde inte behöva vara mer än en dag.

    Problemet kan vara ovanan vid fysiskt arbete. Den ”nya” tekniken att plantera på markberedda områden torde underlätta. Förvisso kan det under en övergångsperiod behövas ett statligt stöd för att fasa in arbetskraften. Arbetstagaren ska ha en rimlig inkomst, samtidigt som skogsägaren inte skall drabbas av extra kostnader.

    Sune Håkansson

    Johannishus

    Relaterade artiklar

    Till toppen