Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 22 november 2016

    Den svenska nöt-, gris- och lammproduktionen är en framtidsbransch

    Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi äter/konsumerar. De siffror som Jordbruksverket redovisar i marknadsbalanserna är en preliminär beräkning av vår totalkonsumtion som vi valt att kalla förbrukningen.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    En slutsats är att vi konsumerade 689 gram rött kött per person och vecka 2014, vilket kan jämföras med Livsmedelsverkets rekommenderade konsumtion på högst 500 gram rött kött per person och vecka.

    Den svenska knorren har blivit ett begrepp i hela jordbruksvärlden. Nyligen var LRF i Bryssel och pratade om hur Svenska grisuppfödare arbetar med att hålla en låg användning av antibiotika och visade att vi lyckas hålla en hög djuromsorg och skapat en frisk gris. Flera medlemsstater har besökt Sverige för att försöka förstå hur man kan föda upp grisar med knorren kvar. Svenska nötköttsproducenter får idag med rekordpriser bäst betalt i EU. Sedan ett par år tillbaks så har den svenska konsumenten visat tydligt att de föredrar svenskt kött. Detta har lett till att den svenska gris och nötköttbonden fått ett betydligt högre pris än sina konkurrenter i övriga EU.

    Så har det inte alltid varit. Och det är viktigt att vi fortsätter vårt arbete med att ge nöt-, lamm- och grisuppfödare en långsiktig och lönsam produktion. Det gör vi genom att arbeta med de handlingsplaner som är framtagna för alla tre djurslagen och som inbegriper alla aktörer i kedjan – jord till bord. Lönsamhetsperspektivet är starkt uttalat och löper som en röd tråd genom handlingsplanerna.

    En aktivitet inom handlingsplanerna är att skapa samsyn i prognoser och omvärldsfaktorer som påverkar nu och i framtiden. Därför anordnade LRF och Svenska Köttföretagen en prognosdag som samlade ett 40-tal involverade deltagare som fick höra om prognoser och trendspaningar om alla tre djurslag inom EU och tredjeland.

    En viktig faktor i att öka effektivitet och lönsamhet på gårdsnivå är att skapa nyinvesteringar. Av den anledningen bjöds representanter från banker, finansieringsinstitut, Näringsdepartementet och Jordbruksverket in till LRF för att lyssna på hur lantbrukare, slakt och handel såg på framtiden. Resultat av det blev, enligt utsago från deltagarna, att det finns en stark tilltro för tillväxt inom svensk nöt, gris och lammproduktion

    Det pågår en intensiv debatt idag kring huruvida nötköttkonsumtion är bra eller dålig utifrån ett klimatperspektiv. Det är den importerade maten som står för de stora klimatavtrycken när vi talar om mat. Inte den svenska kossan, eller lammet.

    Den svenska grisen som har ett lågt klimatavtryck nära kyckling ser också till att de restprodukter som till exempel kommer från mejeriindustrin inte slängs, utan konsumeras av grisen.

    När du som konsument köper svenskt kött får du god djurhållning och EU:s lägsta användning av antibiotika, vilket är bra för djuren och oss människor . Du får ett öppet landskap och du är med och skapar sysselsättning i Sverige. Maten ska kännas bra i magen. Och för att den ska göra det kan du som konsument göra skillnad redan i dag genom att välja mat från oss bönder i Sverige.

    Åsa Odell

    LRF, vice ordförande

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen