Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 26 april

    Vem ska äga skogsdata?

    Det finns ett akut behov av att klarlägga legalitet och etik vid datainsamling och informationsöverföring gällande data från svenskt skogsbruk, skriver Bernt Söderberg i en debattartikel.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Debattören skriver att ”Vi skogsägare måste agera för våra intressen. Med utgångspunkt i datalagstiftningen behöver upphovsrätt, handelsregler och etiska regler vid informationsdelning klarläggas.”
    Debattören skriver att ”Vi skogsägare måste agera för våra intressen. Med utgångspunkt i datalagstiftningen behöver upphovsrätt, handelsregler och etiska regler vid informationsdelning klarläggas.” FOTO: Rickard Stenberg

    Svenskt skogsbruk utmärks av en snabbt ökande digitalisering. Avverkningsmaskinerna, skogsbruksplanläggningen och verksamhetsuppföljningen i skogsvården samlar in stora datamängder.

    Nästa utvecklingssteg är regeringens beslut att ta fram och distribuera skogliga grunddata över Sveriges skogar genom laserskanning. Den nya tekniken ger skogsägare och entreprenörer bättre förutsättningar att planera och genomföra lönsamma åtgärder vid rätt tidpunkt.

    I den nyligen redovisade samverkansprocessen kring skogsproduktion, som Skogsstyrelsen lett, fästs stora förhoppningar till en ökad digitalisering. Behovet och utvecklingspotentialen beskrivs, men utan konsekvensanalys av hur och till vilken nytta.

    Beskrivningen avslutas med vad som närmast framstår som en Västgötaklimax. ”Publiceringen av skogliga data på internet har ifrågasatts bland annat med hänsyn till skogsägares integritet.” När Skogsstyrelsens pressmeddelande berättar om uppdraget att laserskanna all skogsmark meddelas att ”…data om svenska skogen blir gratis och för alla”.

    GDPR, den nya datalagstiftningen, verkar inte ha noterats. Datainspektionen skriver att det ”är inskrivet i grundlagen att du ska skyddas mot att din personliga integritet kränks genom att uppgifter om dig databehandlas”.

    Att dessa frågor inte verkar inkluderas i uppdraget förvånar. Behovet blir nu akut att omgående klarlägga legalitet och etik vid datainsamling, informationsöverföring samt upphovsrätt och handelsvägar för integritetskänslig information med kommersiellt värde.

    Nya storföretag, som Google och Facebook, har ändrat affärsmönstren. Pengar tjänas inte längre på tillverkade produkter utan på insamlade data, som man vill ha gratis.

    Vi skogsägare måste agera för våra intressen. Med utgångspunkt i datalagstiftningen behöver upphovsrätt, handelsregler och etiska regler vid informationsdelning klarläggas. Lagstiftningen gör att vi driver skogsbruket som enskild firma. Företagets ekonomi är lika med vår privatekonomi.

    Oklarheter kring insamling och användning av skogliga data har redan skapat irritation i skogen. Vid avverkning, skogsbruksplanläggning och skogsvård ingår datainsamlingen som en del i uppdragen. Men diskussionen om värde och ägande av data saknas.

    En rimlig utgångspunkt för diskussionen är att data relaterade till åtgärder och virke tillhör skogsägaren med upphovsrätt. Utföraren ersätts för insamlingen av data. Beträffande statens laserskanning tillhör data på fastighetsnivå fastigheten.

    Redovisning bör ske på samma villkor som för Riksskogstaxeringen: aldrig knuten till enskild fastighet utan ägarens medgivande. När informationen får ett värde, finns även förutsättning att en marknadsplats för utbyte och handel skapas. Att insamling, publicering och handel sker enligt samma lagar som för annan datainsamling även i skogsbruket förefaller naturligt i vårt jämställda samhälle.

    Bernt Söderberg, naturbrukare

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen