Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 2 augusti

    Staten struntar i skogsägarnas äganderätt

    Var fjärde planerad avverkning kan stoppas om den nya föreslagna metoden att inventera nyckelbiotoper införs, skriver Kristdemokraternas miljöpolitiska talesperson.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Kjell-Arne Ottosson, Riksdagsledamot Värmland (KD), Miljöpolitisk talesperson
    Kjell-Arne Ottosson, Riksdagsledamot Värmland (KD), Miljöpolitisk talesperson FOTO: Ann Lindén

    Svenska skogen ger oss fantastiska möjligheter till avkoppling och ro. Dessutom ger skogen ­avgörande intäkter för vår ­välfärd. Den brukade skogen ger oss trippel miljönytta. Den tar upp koldioxid när den växer, lagrar koldioxid i träprodukter och ersätter olja, kol och plast. Sverige har bedrivit ett aktivt arbete för att stärka den biologiska mångfalden i skogen, ­något vi också har lyckats med. Kunniga och engagerade skogsägare i Sverige har en stor del i den framgången.

    Utifrån det perspektivet bör vi utvärdera arbetet med så kallade nyckelbiotoper. När ett skogsområde klassas som ­nyckelbiotop blir det omöjligt att ­sälja virket från skogen. Det blir i praktiken en svartlistning av skogen. Skogsägaren kan stå utan möjlighet till ersättning och drabbas hårt ekonomiskt.

    Det är Skogsstyrelsen som ­bestämmer vilka skogsområden som är nyckelbiotoper och vad som ska krävas av ett skogs­område för att det ska kallas nyckelbiotop. Genom att avgöra var gränsen ska gå avgör man vilka skogar som ska få brukas eller inte. Ändå säger myndigheten att den inte har något ­inflytande på nyckelbiotops­inventeringens konsekvenser.

    Kristdemokraterna menar att nyckelbiotopsinventeringen måste avbrytas helt tills man har visat att den kan utföras på ett rättssäkert sätt där skogsägare inte fråntas sin brukanderätt utan ersättning. Det gäller inte minst registreringar i samband med att skogsägaren ska avverka sin skog. Sådana registreringar kan bara ha till syfte att stoppa avverkning av skog som staten inte vill ersätta.

    Även riksdagen har gjort ett tillkännagivande om att nyckelbiotopsinventeringen måste bli rättssäker. Det innebär bland annat att inget ska klassas som nyckelbiotop mot skogsägarens vilja, eller om det saknas medel att ersätta skogsägaren.

    Med regeringens tysta med­givande och i strid med riks­dagens tillkännagivande har Skogsstyrelsen nu tagit fram en ny metod att inventera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, från Dalarna i söder till Lappland i norr. Med den föreslagna metoden bedöms ungefär en fjärdedel av den slutavverkningsbara skog som inte redan blivit reservat bli nyckelbiotop. Det innebär att vart fjärde skogsområde som skogsägare vill avverka riskerar att stoppas av Skogsstyrelsen!

    Att ersätta skogsägare för all denna skog skulle kosta staten bortåt 50 miljarder kronor. Det är inte realistiskt i ett område där 14 procent av skogen redan är reservat och ännu mer har undantagits från skogsbruk på annat sätt. I stället riskerar skogsägarna att stå för kostnaden själva. Konsekvenserna går knappast att överblicka.­

    Män­niskor kommer inte att kunna betala sina lån. Skog kommer inte att accepteras som säkerhet av bankerna. Investeringar som skulle behövts kommer inte att ­genomföras, med följdeffekter på arbetstillfällen långt utanför skogsbranschen.

    Det är fel väg att gå om vi vill få skogsägare att ta frivillig hänsyn. En bra naturvård ­förutsätter tillit till skogsägarna och att staten håller skogsägarnas äganderätt högt.

    Kjell-Arne Ottosson, Riksdagsledamot Värmland (KD), Miljöpolitisk talesperson

    Magnus Oscarsson, Riksdagsledamot Östergötland (KD), Jordbruk- och landsbygspolitisk talesperson

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen