Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 8 april

    ”Underlätta rekryteringen av utländska veterinärer”

    Fler utbildningsplatser löser inte veterinärbristen på kort sikt. Men Jordbruksverket kan åtgärda delar av problemet genom att tillåta engelska som journalföringsspråk och godkänna veterinärer med brittisk utbildning, skriver Emma Terander, Svensk Djursjukvård.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Emma Terander.
    Emma Terander. FOTO: Erik Thor/Gröna arbetsgivare

    Det svenska djurskyddet riskeras av bristen på veterinärer, djursjukskötare och djurvårdare. Denna brist påverkar all veterinärservice dygnet runt, året om, oavsett om det handlar om smådjur eller lantbrukets djur.

    Under 2020 hade 61 procent av de som tog ut en svensk veterinärlegitimation sin utbildning från ett annat land än Sverige. Fler utbildningsplatser på SLU måste till, men löser inte bristen på kort sikt.

    Jordbruksverket är den myndighet som faktiskt kan åtgärda delar av problemet nu, genom att:

    • Tillåta engelska som journalföringsspråk. Detta skulle underlätta rekryteringen av utländska veterinärer till Sverige.

    • Skapa ett system för godkännande av den brittiska veterinärutbildningen, trots Brexit. Under de 25 år Sverige har varit med i EU har den brittiska veterinärutbildningen varit likställd den svenska. I och med Brexit förändrades detta över en natt.

    Nu måste en veterinär med brittisk utbildning gå en tvåårig tilläggsutbildning på SLU för att få sin utbildning godkänd i Sverige. Brexit har inte påverkat kvaliteten på utbildningen. Kompetensstämpeln blir således EU-medlemskap eller ej. Detta kan Jordbruksverket ändra.

    • Ersätt även undantagsreglerna från behandlingsförbudet för djurvårdare med en permanent reglering. Från den 1 januari 2024 kommer djurvårdare (nivå 2 och 3) fråntas ett stort antal arbetsuppgifter om inte ny reglering kommer på plats. Detta innebär en ännu större brist på personal som till exempel får söva inför operation.

    Vi behöver en ansvarig myndighet som är proaktiv och hjälper branschen att röja hinder och säkra en hållbar rekrytering. Det motsatta är ödesdigert för det svenska djurskyddet.

    Emma Terander

    Branschansvarig Svensk Djursjukvård

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen