Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 15 februari

    Kemiska bekämpningsmedel inte längre nödvändigt vid plantering

    Det räcker med lim och sand för att skydda nyplanterade skogar mot skadliga insektsangrepp. Metoden sparar både pengar, miljö och skogsarbetares hälsa, skriver företrädare för Svenska Skogsplantor och fackförbundet GS.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket.
    Bild 1/2 Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket. FOTO: Lazze Öst
     Roger Johansson, affärsområdeschef Svenska Skogsplantor/Sveaskog.
    Bild 2/2 Roger Johansson, affärsområdeschef Svenska Skogsplantor/Sveaskog. FOTO: Fredrik Persson

    Skogsbruket är en av de viktigaste faktorerna för att bygga det svenska välståndet. Exporten av skogsprodukter har gjort Sverige till ett rikt land. Många företag och arbetstillfällen har skapats i skogsnäringen.

    Bioekonomin utgör i dag 7 procent av svensk BNP, över 20 procent av varuexporten och antalet anställda inom bioekonomin uppgår till cirka 350 000 personer. Skogsbruket är grunden för den svenska bioekonomin, antalet användningsområden för träråvara ökar och det svenska skogsbrukets framgång kombineras med höga ambitioner i naturvård och miljöhänsyn.

    En av framgångsfaktorerna är att vi i Sverige är mycket skickliga på återbeskogning. För varje träd som avverkas planteras tre nya träd. Det ger förutsättningar för en växande bioekonomi som även kommande generationer kan ta del av.

    Måste skyddas mot snytbaggar

    Fram till nyligen har planteringen av skogsplantor varit förknippad med användning av bekämpningsmedel. Orsaken är att vi behöver skydda plantorna mot snytbaggar. Om inte plantorna skyddas riskerar så mycket som 80 procent av plantorna att dö inom två år från planteringen. Värst är problemen i södra och mellersta Sverige, men klimatförändringarna gör att snytbaggarna årligen sprider sig längre norrut.

    Svaret på angreppen har ofta varit bekämpningsmedel, vilket varken är bra för skog eller ekosystem. Det skapar dessutom en hälsovådlig arbetsmiljö för plantörerna, som utsätts för farliga kemikalier i onödan. GS-facket har länge arbetat för att gifterna ska bort från skogen. Grundregeln för farliga ämnen är enligt 2 kap § 6 Arbetsmiljölagen att de inte ska användas om fullgoda och ofarliga alternativ finns.

    Nu finns en metod som är helt fri från bekämpningsmedel, den heter Conniflex. I stället för att bespruta plantorna täcks de med lim och sedan låter man små sandkorn fastna på limmet. Tack vare denna behandling kan inte snytbaggen skada plantan. Metoden har varit i drift i nästan tio år och under den tiden har vi hunnit behandla och följa upp hundratals miljoner plantor.

    93 procent överlever

    Studier som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har genomfört visar att 93 procent av de Conniflexbehandlade plantorna har överlevt efter tre år ute i fält. Metoden är dessutom billigare än motsvarande kemiska bekämpningsmedel.

    Vi riktar oss nu direkt till myndigheter och politiker med makt att fatta beslut om bekämpningsmedel. Det är hög tid att ta nästa steg inom skogsföryngring genom att införa ett förbud mot kemiska bekämpningsmedel av plantor. Giftfria metoder stärker trovärdigheten för det hållbara brukandet och ökar attraktiviteten för att jobba i skogen.

    Tiden är mogen för en giftfri skogsföryngring.

    Roger Johansson, affärsområdeschef Svenska Skogsplantor/Sveaskog

    Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen