Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 18 november

    Slut med ursäkter – Europa måste bekämpa antibiotikaresistensen

    Medan infektions- och dödsiffrorna i covid-19 stiger påminns vi om att vi fortfarande inte gjort nog för att lösa det ökande problemet med antibiotikaresistens. Det skriver Europaparlamentarikern Fredrick Federley (C).

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Gris med antibiotikasprutor på Disgusting food museum på Slagthuset MMX i Malmö.
    Gris med antibiotikasprutor på Disgusting food museum på Slagthuset MMX i Malmö. FOTO: Johan Nilsson/TT

    Medan den andra vågen av covid-19 sveper över Europa uppmärksammas vi på den europeiska antibiotikaresistensdagen, och på allvaret i frågan om fungerande medicin och riskerna som finns med antibiotikaresistens.

    Tajmningen är brutalt lämplig. Medan infektions- och dödsiffrorna stiger påminns vi om att vi fortfarande inte gjort nog för att lösa det ökande problemet med antibiotikaresistens.

    Även om covid-19 och andra virus inte kan skötas med antibiotika, så behövs antibiotika för att sköta de sekundära infektioner som virus orsakar, såsom bakteriella lunginfektioner. I Wuhan, Kina, berodde 50 procent av dödsfallen i covid-19 på sekundära infektioner.

    Redan innan covid-19 bröt ut visste vi att antibiotikaresistens står för minst 33 000 dödsfall per år, enbart i EU. Eftersom resistensen inte känner några landgränser så har EU har en oerhört viktig roll att spela.

    Redan 1999 tillsatte EU-kommissionen en kommitté för att utreda antibiotikaresistensen i EU och komma med rekommendationer. Tyvärr har framstegen under de senaste 21 åren varit alldeles för små.

    Länken mellan överanvändning av antibiotika och utveckling av resistens är konstaterad och att förstå att det är minskad användning som behövs för att komma åt problemet kräver ingen större tankekraft. Precis som man lagstiftar för att säkra ett hållbart brukande av naturens resurser, behövs även lagstiftning kring användning av antibiotika.

    Nästan tre fjärdedelar av världens antibiotika ges till djur. Allra mest används det för djur i stressande och trånga förhållanden, det vill säga förhållanden som utgör en perfekt grogrund för infektioner och sjukdomar.

    Tvärtemot hur våra svenska bönder ansvarsfullt hanterar antibiotika så har många europeiska länder stora problem med överanvändning till grisar med för lite utrymme eller broilerkycklingar som växer så snabbt att deras ben inte kan bära dem. Eller i samband med transporter av levande djur som tar för lång tid under dåliga förhållanden.

    Problemet finns även till havs där fiskodlingar i överfulla bassänger och dålig vattenkvalitet använder regelbunden antibiotikadosering för att bekämpa bakterieinfektioner. I havsbaserade fiskodlingar kan vi vänta oss att problemet förvärras i framtiden, i och med klimatförändringen som får havstemperaturen att stiga, vilket gör fiskarna mer benägna att få infektioner. Antibiotikaresistenta bakterier, så kallade superbakterier, uppstår under just de här förhållandena.

    Eftersom detta berör vår matproduktion är steget väldigt kort till att det blir ett mänskligt problem. Då dessa superbakterier överförs från djur till människa minskar vår förmåga att bekämpa sjukdomar.

    Redan nu dör årligen 700 000 människor av infektioner som inte kan botas med antibiotika, och år 2050 förväntas siffran ha stigit till 10 miljoner människor. Det här är inte siffror vi vill höra då våra sjukhus, läkare och vårdpersonal redan går på knäna i kampen mot coronaviruset i väntan på att vaccin utvecklas.

    Vi vet redan vad som behöver göras, och nu är det dags att göra det. Vi har redan de behövliga verktygen för att lösa problemet; det gäller att satsa på förebyggande åtgärder och sluta använda antibiotika sanslöst för att lappa över brister i den europeiska djuruppfödningen.

    Det gäller att satsa på vaccinering i stället för antibiotika, det gäller att se till att förhållanden för djuruppfödning är tillräckligt bra, att djuren har utrymme och bra näring, så att sjukdomar inte förekommer lika lätt. Och framför allt gäller det att alla europeiska länder gör detta tillsammans.

    Sverige som är ett av EU:s ledande länder inom djurvälfärd kan fungera som förebild för bättre djurvälfärd, och EU-kommissionen måste se till att de gemensamma reglerna följs i alla EU-länder. Nu är det slut med ursäkter, antibiotikaresistensen måste bort.

    Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen