Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 28 december 2020

    Pandemin tar fram landsbygdens styrkor

    En decentralisering av Sverige skulle dämpa smittspridningen rejält och vi skulle ha lättare att klara oss lindrigare vid nästa pandemi, skriver representanter för Landsbygdspartiet oberoende.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Covid-19 visar på det farliga och ohållbara med den centraliserings- och urbaniseringspolitik som bedrivits av riksdagspartierna under många decennier.

    Det fanns en viss logik i den politiken under industrialiseringen, när befolkningen behövdes fysiskt på plats för att utföra ett arbete.

    Naturligtvis finns det många arbeten som fortfarande kräver att man är fysiskt på plats men i takt med att den digitala världen vinner mer mark så är det allt färre som behöver vara på plats rent fysiskt.

    Dessvärre finns självändamålet att bli större kvar i nästan alla städer. Uppsala, till exempel, har en vision om att växa från 200 000 till 350 000 invånare på 30 år.

    Om lösningen blir densamma som den varit hittills, med förtätning och höghusbebyggelse på varje liten öppen plätt i staden och att klämma in ännu fler människor på samma redan trånga yta, så ökar man grogrunden för snabb smittspridning.

    Om världen i helhet skulle ha samma ambition som det av storstadshybris smittade Uppsala så kan vi nog hälsa hem 2050. Med den grogrund och smittspridningsfrekvens som uppstår i 30-miljonersstäder kommer en pandemi med ett aggressivare virus än covid-19 att bli en veritabel katastrof för mänskligheten.

    Vi måste börja tänka i andra banor än våra styrande politiker har gjort under decennier, då finns goda möjligheter att mota Olle i grind. Det handlar naturligtvis om att stoppa den förtätningshysteri som präglat svensk stadsutveckling i snart ett sekel.

    Och visst finns det hopp! Många stadsbor söker sig i dag ut från asfaltsdjungeln, till lantliga boenden och ett liv utan trängsel.

    Dock upptäcker dessvärre utflyttarna att det saknas samhällsservice. De styrande har i sin centraliseringsanda satsat stora pengar på cykelvägar, kulturcentra, arenor med mera men dessvärre utarmat landsbygd och småorter på allt vad offentlig service heter.

    Den kanske största bromsklossen för att man ska slippa pendlandet in till staden är frånvaron av en fungerande digital lösning. Gamla teleledningar tas ned utan att fullgott alternativ finns, därmed försvinner möjligheten att slippa tvingas in till staden i överfulla bussar.

    En decentralisering av Sverige skulle dämpa smittspridningen rejält och vi skulle ha lättare att klara oss lindrigare vid nästa pandemi. För frågan är inte om den kommer utan när.

    I Landsbygdspartiets Sverige blir hela landet vinnare. Städerna slipper bli fullproppade med folk som knappt kan gå en meter utan att utsättas för smittor. Landsbygden blir vinnare när infrastruktur och service förbättras i hela landet. På ett obehagligt tydligt sätt belyser nu covid-19 det ohållbara med dagens styrning av Sverige.

    Vi i Landsbygdspartiet har sedan länge förstått vikten av en kursändring. Frågan är om något av riksdagspartierna gör det. Risken är uppenbar att det urbana tänket är lika cementerat som deras allt högre betongkolosser i asfaltdjungeln.

    För Landsbygdspartiet oberoende:

    Anders Persson, Lindesberg, partiordförande

    Claes Littorin, Uppsala

    Erland Nilsson, Luleå

    Hans Boström, Hallen

    Eva Fägerskjöld, Göteborg

    Magnus Malmsten, Norrtälje

    Annica Haag, Kinda

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen