Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 19 december 2018

    Budgetförslag utan landsbygdsfokus

    Inget av de olika budgetförslag som diskuterades förra veckan innehåller några större framåtsyftande satsningar på landsbygden, skriver debattören och skogsägaren Leif Öster. Exempelvis debatteras nu de enormt omfattande jobbskatteavdragen helt utan ett landsbygdsperspektiv.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Stureplan i Stockholm.
    Stureplan i Stockholm. FOTO: Mostphotos

    Det är väl känt att sänkta skatter skapar både fler jobb och dynamiska effekter. Men varför inte styra en del av dessa enorma mängder pengar så att jobb och positiva effekter uppstår även på landsbygden?

    Övergångsregeringen avsatte hisnande 117 miljarder kronor för jobbskatteavdrag i sin budget för 2019. M+KD med stöd av SD gick ännu längre och vill ha jobbskatteavdrag som kostar 130 miljarder kronor. Per år.

    Jag har ingen synpunkt på beloppen, däremot måste man som landsbygdsbo notera att i kronor går nästan alla de där enorma beloppen till stadsbornas skattesänkningar. De hamnar i medel- och höginkomsttagarnas plånböcker. Andra länder väljer att reducera skatter så att landet även får andra nyttor som till exempel en levande landsbygd.

    Så varför kommer nästan inte en enda krona av avdragen landsbygden till del? I sak beror det på att landsbygdens befolkning har landets lägsta inkomster och blir därför de stora förlorarna. Dagens jobbskatteavdrag är helt riktade mot en välbetald anställd person.

    Upplägget bör därför kompletteras med ett rejält grundavdrag på säg 100 000 kronor per år för aktiva företagare som bor och betalar skatt på landsbygden. Då skulle de första 8 000 kronorna i månaden erhållas skattefritt.

    Det är förvånansvärt många aktiva på landsbygden som inte har mycket högre lön än så, trots enorma och viktiga arbetsinsatser för landet. Pengar som då frigörs skulle till största del återinvesteras i en levande landsbygd och dess företag. Staten skulle ändå få i pengar i form av ökad moms. Kostnaden kan vara en del av jobbskatteavdragens 117 miljarder.

    Det är lika illa med Rot- och Rutavdragen. Varför kan inte sådana avdrag även gälla för eftersatt röjning och mycket manuellt arbete som behöver göras på en bondgård? Vi behöver nu kreativa politiker som styr de enorma transfereringar av skattemedel som går till städerna att även omfatta landsbygden.

    Leif Öster, skogsbrukare i Avesta.

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen