Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 5 december

    Blir Arla svensk mjölkproduktions död?

    Arlas låga pris hotar den svenska mjölken. Vi kräver krafttag av de förtroendevalda, menar Sveriges mjölkbönder.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Stefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder.
    Stefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder. FOTO: Carolina Gård

    När det blir ett dåligt foderår som i år räcker likviditeten inte till för att i tid göra nödvändiga grodfoderinköp. Det är resultatet av många år av dålig lönsamhet i svensk mjölkproduktion. Många av våra medlemmar är desperata över den dåliga lönsamheten och undrar varför mejerierna och då framför allt Arla inte gör något.

    Vi kan inte ha ett internationellt pris för mjölken men nationella kostnader. Sveriges skattetryck i kombination med punktskatter, hårdare lagstiftning och nu torkan gör att produktionskostnaden nu är över fem kronor per liter mjölk.

    Vi lider med alla som drabbats av torkan. Dock inte med merparten av Arlas svenska förtroendevalda. Hur ni kan sitta stilla i båten och acceptera hur Arla hela tiden underpresterar vad gäller mjölkpris? Kommunikationen är också under all kritik, till exempel beträffande ersättning till kravproducenterna där finansieringen hemlighölls.

    Varför tillåter ni att andra länder har lättare villkor i Arlagården än vi i Sverige? Hur kan Arla tillåtas ta fram ett så fruktansvärt undermåligt kvalitetsprogram som Arlagården plus? Varför ska Arla ha rätt att gå in i CDB? Ska Arla kunna anmäla oss för att vi inte har tillstånd för det djurantal vi har?

    Varför ska vi lyfta fram problem som i praktiken inte finns: En ko som råkar ut för att en annan skiter på den ska anses som smutsig och antecknas, en brunstig ko ska anses som skadad eftersom håret blir på bortslitet på hennes rygg.

    Kan vi ta mer betalt om vi visar en bild av svensk mjölkproduktion som sämre än den är?

    Arlas valutamodell gör att vi får vänta åtta kvartal innan vi får ersättning får att kronan försvagats. Detta förstärker nuvarande likviditetsbrist.

    Ännu värre är att alla verkar till freds med det gemensamma nordeuropeiska mjölkpriset . Det spelar väldigt liten roll om svenska konsumenter och kunder vill ha svenskt och är beredda att betala för det eftersom 85-90 procent av den ökningen tillfaller utländska Arlaleverantörer.

    Handelskedjorna använder också det gemensamma priset mot mjölkprishöjningar. Till skillnad mot på köttet kommer vi därför aldrig att få se ökade mjölkpriser även om den svenska produktionen faller och trots att svenska konsumenter vill ha vår mjölk.

    Arla verkar inte heller särskilt intresserade av att höja priset på svenska marknaden eftersom det leder till att inhemska mejerier kan höja sitt mjölkpris mer än Arla vilket leder till ännu större missnöje med Arla.

    VD Peder Tuborgh går ut med att han är nöjd med Arlas resultat. Detta trots att Arla presterar 2,7 eurocent (cirka 30 öre) sämre mjölkpris än Friesland Campina som är ett jämförbart mejeri. Hur kan han och styrelsen få sitta kvar? Inte heller här hör vi några protester från svenska förtroendevalda.

    Tyska DMK som brukar ges som ett exempel på låg intjäning har nu ett högre pris än Arla! När Arla bestämt att den tyska mjölken ska vara GMO-fri likt den svenska väljer flera större leverantörer att gå till andra mejerier. Uppenbarligen är då GMO-ersättningen för låg.

    Inom en nära framtid ska Arlas engelska leverantörer bli fullvärdiga medlemmar. Då är vi nära eller redan i det läget att inte ens om svenskar och danskar går ihop kan vi ändra på prismodellen.

    Till detta kommer risken med Brexit. Vår uppmaning till svenska Arlas förtroendevalda är att snarast verka för ett stopp för att engelsmännen blir fullvärdiga medlemmar samt att försöka enas med danskarna om en förändring av avräkningsmodellen.

    Styrelsen Sveriges mjölkbönder genom Stefan Gård

    Fotnot: Arla har erbjudits replik men avstår.

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen