Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 15 juli

    Dags att utreda ett mobilitetsavdrag för glesbygdsbor

    Regeringen borde överväga att utveckla skattelättnaden för arbetsresor för boende utanför storstadsregionerna i stället för att inskränka den, skriver Christer Liljenberg och Bo Ericsson.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     ”Allt mer tydliggörs stad-land-konflikten i de orättvisa beslut som fattas kring vår mobilitet och därmed möjligheter till arbete, hållbar tillväxt och välfärd”, skriver debattörerna.
    ”Allt mer tydliggörs stad-land-konflikten i de orättvisa beslut som fattas kring vår mobilitet och därmed möjligheter till arbete, hållbar tillväxt och välfärd”, skriver debattörerna. FOTO: Mostphotos

    Enligt vår mening borde glesbygdsbor i våra mest glesbebodda kommuner få rätt även till avdrag för bilreparation och service i ett samlat mobilitetsavdrag! Något som vi tidigare föreslagit och som borde ha ingått i Reseavdragskommitténs betänkande inom området landsbygdspolitiska mål.

    Allt mer tydliggörs stad-land-konflikten i de orättvisa beslut som fattas kring vår mobilitet och därmed möjligheter till arbete, hållbar tillväxt och välfärd. Ett mobilitetsavdrag är något som förmodligen skulle välkomnas av boende på den bilberoende glesbygden samtidigt som den pågående bilverkstadsdöden skulle bromsas. Kanske skulle även nya arbetstillfällen skapas när små bilverkstäder får en framtid.

    Förslaget om ett stramare reseavdrag är ännu en smocka från storstaden på glesbygdsbor som saknar alternativ till att ta bilen för att kunna försörja sig. Redan plågas de av hög beskattning på drivmedel även om vi har en temporär skattesänkning. Det går också enligt vår mening stick-i-stäv med det som landsbygdsutredningen tidigare kommit fram till för att hela Sverige ska kunna leva.

    Från vår sida föreslår vi att det nya mobilitetsavdraget, utöver resor till och från arbetet, även omfattar arbetskostnaden för det nödvändiga bilunderhållet för boende i våra 33 mest glest befolkade kommuner. Naturligtvis ska finansdepartement och skatteverk fundera kring hur detta mobilitetsavdrag ska formuleras, men vi har ett grundförslag baserat på att vi vill värna om den viktiga samhällsservice som även bilverkstäder utgör i glesbygden.

    Avdraget ska endast avse privatägda personbilar vars ägare är skriven i någon av landets 33, enligt Jordbruksverkets definition, glesast befolkade landsbygdskommuner. Arbetet som ger rätt till avdrag för arbetskostnaden, inklusive moms, ska avse service, reparation, samt arbeten med inriktning på trafiksäkerhet och miljö (rostskydd, vindrutebyte, montering av extraljus, barnstolssystem, elektrisk motorvärmare, AC-service et cetera), men inte omfatta bilskadereparation som betalas av försäkringsbolag, montering av tillbehör som dragkrok, audiopaket eller motsvarande.

    Arbetet ska vara utfört av en bilverkstad som har sitt säte eller registrerad filial i någon av de 33 kommunerna. Arbetet utförs då fackmässigt, på ett sätt som inte påverkar bilens trafiksäkerhet eller miljön negativt.

    I snitt, enligt tyska Wolks återkommande rapport över bilservice i EU, lägger en svensk bilägare knappt 6 000 kronor på bilunderhåll, bildelar och däck per år. Vårt förslag är att detta kan vara en schablon, för enkelhetens skull, för ett mobilitetsavdrag för boende i landets 33 mest glesbefolkade landsbygdskommuner.

    Utan bilen stannar som bekant Sverige och utan viktig samhällsservice som bilverkstaden påskyndas avfolkningen.

    Christer Liljenberg, ordförande Sveriges Bildelsgrossister Förening        

    Bo Ericsson, Sveriges Fordonsverkstäders Förening

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen