Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 30 mars

    Hjälp lantbrukare med vattenfrågorna

    I fredags var det Världsvattendagen som runt om i världen aktualiserar tillgången på färskvatten. Sverige har länge varit förskonat från stora vattenproblem, men med ett förändrat klimat finns stor risk för nya vattenrelaterade problem. Det kommer särskilt att påverka jordbruket och därmed livsmedelsproduktionen, skriver debattörerna.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Efter den torra sommaren 2018 har allt fler svenska lantbrukarna påbörjat klimatanpassningsåtgärder för att klara situationer med både för mycket och för lite vatten.
    Efter den torra sommaren 2018 har allt fler svenska lantbrukarna påbörjat klimatanpassningsåtgärder för att klara situationer med både för mycket och för lite vatten. FOTO: Ann Lindén

    En undersökning av LRF visar att tre av fyra lantbrukare vill ha hjälp i arbetet att säkra vattentillgång för sin odling av livsmedelsgrödor. Efter den torra sommaren 2018 har allt fler svenska lantbrukarna påbörjat klimatanpassningsåtgärder för att klara situationer med både för mycket och för lite vatten.

    Ett exempel är de nya så kallade kombidammarna. Det är en damm som kombinerar möjligheten att lagra vatten för bevattning samtidigt som den har en våtmarks ekologiska funktioner för fåglar och växter och fungerar som kväve- och fosforfälla.

    Flera länsstyrelser beviljar miljöinvestering från EU:s landsbygdsprogram för sådana dammar men i flera län börjar medlen för våtmarker och kombidammar nu ta slut flera år innan denna period med EU:s jordbrukspolitik slutar.

    Samtidigt genomför Studieförbundet Vuxenskolan och LRF på uppdrag av Jordbruksverket en omfattande satsning på att aktivera insomnade markavvattningssamfälligheter. Intresset från lantbrukarna är mycket stort. Greppa Näringen har sedan en tid gratis miljörådgivning för underhåll av diken och översyn av dränering.

    De här är alla exempel som tydligt visar att intresset för odlingens vattenfrågor nu ökar starkt. Både för mycket vatten och för lite vatten är företeelser som även fortsatt måste kunna hanteras samtidigt.

    Det tas också fler kontakter från kommuner som vill undersöka hur landskapet uppströms från en tätort kan öka sin vattenhållande förmåga. Syftet är att minska risken för kostsamma översvämningar av bebyggelsen.

    I flera länder finns redan avtal mellan städer och lantbrukare om en översvämningspremie som en slags ekosystemtjänst. Det är en påminnelse om att i ett avrinningsområde sitter stad och landsbygd ihop och vattnet behöver ses i den helheten. Det går alltså inte att klimatanpassa stad och land var för sig.

    Samhällets klimatpåverkan behöver förstås minska och samtidigt behöver klimatanpassningsarbetet påskyndas men begränsas både av lantbrukets brist på långsiktig lönsamhet och av kunskapsbrist.

    Jordbruksverket rapporterade till regeringen under 2018 att för att nå målen i Livsmedelsstrategin behöver takten på täckdikning av åkermark minst fördubblas, något som kostar cirka en miljard kronor. Varje år!

    Det är pengar som inte finns på gårdarna och det riskerar därför att inte bli gjort. Många vattenåtgärder för miljön och för ökad matproduktion är också komplicerade och förutsätter utredningar. Lantbrukare slår larm om att de har svårt att hitta rätt rådgivarhjälp. Detta är de två största hindren för att ur ett vattenperspektiv klimatanpassa livsmedelsproduktionen.

    Markus Hoffmann, vattenexpert LRF

    Tove Mellgren, LRF och Greppa Näringen

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen