Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 18 november

    Dags att fasa ut ett miljöskadligt avloppssystem

    Ersätt nuvarande miljöskadliga avloppssystem med hållbara lösningar, skriver Lars Hylander, oberoende forskare.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Ersätt nuvarande miljöskadliga avloppssystem med hållbara lösningar.
    Ersätt nuvarande miljöskadliga avloppssystem med hållbara lösningar. FOTO: Anders Fällman

    I en artikel i ATL den 3 november anser Hans Bertil Wittgren, forsknings- och utvecklingschef på VA Syd, att det är ”riskfritt för jordbruket och konsumenterna att sprida avloppsslam på åkermark”. Åsikten baserar han på ett fältförsök betalt av VA-intressenter.

    Det visar att slamgödslade grödor vanligen inte tar upp mer tungmetaller än de som inte har gödslats med slam. Trots stora mängder giftiga tungmetaller tillförda med slammet så ökar inte heller tungmetallshalterna i den studerade åkermarken.

    Med tanke på att tungmetaller är grundämnen som aldrig kan brytas ned så borde varningsklockorna ringa. Enkel skolmatematik indikerar att gifterna finns någonstans i gröda, mark, luft eller vatten. Kvicksilvret kan ha avdunstat – medan kadmium troligen har utlakats.

    Varför ställer en forsknings- och utvecklingschef med ansvar för vårt kanske viktigaste livsmedel – dricksvatten – inte de kritiska frågorna: Vart har alla gifterna tagit vägen?

    Fosfor är ett livsnödvändigt ämne som behövs i marken för att marken ska producera livsmedel. Men det blir mer fosfor än marken klarar av när rötslam från flera tiotusentals personer dumpas på en begränsad yta. Värre är kanske slammets innehåll av organiska gifter som PCB, dioxiner, PFAS med flera, som Hans Bertil Wittgren inte ens nämner när han uttalar sig om slammets lämplighet.

    Att industrin ännu tillverkar dem är skrämmande och än värre är att vi vanligen inte känner till deras potentiella giftverkan, bland annat som hormonstörande ämnen. De skadar vid halter som är så låga att analyser som utförs på reningsverken ofta inte klarar att bestämma halterna, om de överhuvudtaget analyseras.

    Ännu mindre vet vi om kombinationseffekter mellan olika ämnen i den cocktail av gifter som produceras vid reningsverken och ofta kallas ”biogödsel”, trots att gödselämnena är i minoritet.

    Kadmium är ett stort problem för folkhälsan med 70 000 frakturer per år på grund av benskörhet. Eftersom urin är fri från kadmium och bajset innehåller endast det vi har ätit så är industrins bidrag den viktigaste källan att åtgärda för att kadmium i kretsloppet ska minska. Varför fortsätter reningsverken att blanda ihop giftigt slam från industri och dagvatten?

    Vad gäller slammets innehåll av mullbildande ämnen så finns dessa även i snus men vem skulle komma på att marknadsföra skadlig tobak med det argumentet? Jobba i stället för att ersätta nuvarande miljöskadliga avloppssystem med hållbara lösningar. Minst resurser förbrukas med torra toalettlösningar och de skadar inte vårt kanske viktigaste livsmedel – dricksvatten. De ger även en fantastisk möjlighet till säkra kretslopp av växtnäringen.

    Passa på nu när gamla avloppsledningar måste bytas eftersom betongrören har åldrats. Största hindret är kanske vår sociala acceptans men när det verkligen krävs förändringar så klarar vi av det. Det har coronapandemin visat!

    Lars Hylander

    Oberoende forskare

    Replik: Slamförsökens resultat motsäger skrämselpropagandan

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen