Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 20 januari 2017

    Buller från vindkraften ett underskattat problem

    Ny forskning visar att de bullerberäkningar som görs innan vindkraftverk byggs inte håller måttet. Det faktiska bullret blir betydligt högre.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Söderåsens miljöförbund ska ta ställning till en ansökan från Billyvind att uppföra ett 150 meter högt vindkraftverk i Stidsvig, Klippan. Avstånd till närmaste granne är cirka 500 meter. Enligt kommunens egen vindkraftspolicy ska ett 150 meter högt vindkraftverk ha ett avstånd till närmaste bostad på minst 1 000 meter.

    Man kan tycka att därmed borde saken vara klar, men så är det inte. Billyvind ansöker först om godkännande hos Miljöförbundet och räknar med att få det. Med det i ryggen avser man att gå vidare och ansöka om bygglov hos kommunen och då blir det svårare att säga nej jämfört med att ha gått direkt på kommunen.

    Klippans kommun har goda skäl till en restriktiv vindkraftpolicy. I hela landet har närboende till vindkraft sedan länge vittnat om att Naturvårdsverkets riktlinjer för vindkraftbuller inte ger ett fullgott skydd mot skadlig bullerpåverkan. Nu finns också vetenskapligt belägg för att riktlinjerna måste omarbetas.

    Conny Larsson vid Uppsala universitet har i en långtidsmätning vid Dragalidens vindkraftspark i Piteå visat att de bullerberäkningar som görs innan verken kommer på plats, och som rekommenderas av Naturvårdsverket, inte håller måttet. Det faktiska bullret överstiger förr eller senare med råge de beräknade värdena. Väder och terrängförhållanden påverkar ljudbilden långt mer än beräkningsprogrammen förutser.

    Conny Larsson följer nu upp denna undersökning med bullermätningar och intervjuer av närboende om deras bullerupplevelser vid Karsholms vindkraftpark i Ekestad, Kristianstads kommun. Där är bullerplågan tidvis så svår att människor vill flytta. Miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstad underkänner de bullerberäkningar som legat till grund för tillståndet att uppföra verken och har begärt att Miljöprövningsdelegationen omprövar bullervillkoren.

    Var och en med minsta kunskap om svensk myndighetsutövning bör inse att detta ställningstagande av en tillsynsmyndighet är ett underkännande av det regelverk som styr bullerpåverkan från vindkraft. Det kan inte negligeras.

    Vår förening gjorde 2015 en undersökning bland landets större vindkraftskommuner om klagomål på vindkraftsbuller. 80 kommuner tillfrågades, av dem rapporterade nästan hälften om klagoärenden från sammanlagt 564 närboende hushåll. Alla hade naturligtvis vid samråd med exploatörerna fått försäkringar att inte bli störda. Naturvårdsverkets riktlinjer skulle ju följas, alltså ingen orsak till oro!

    Ett berättigat krav från de närboende i Stidsvig och från Klippans kommun är att Söderåsens miljöförbund tar hänsyn till Conny Larssons undersökningar, till bullerskandalen i Ekestad och till erfarenheterna från alla klagomål på vindkraftbuller som uppenbarats i vår undersökning.

    Einar Fjellman

    Bengt Halén

    Ordförande Färingtofta Norra, ideell förening

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen