Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 16 oktober

    Vi måste försvara kvinnorna på landsbygden

    Runt om i världen hotas och förföljs allt fler bönder. Orsaken är strid om mark och naturresurser. Småbönder som odlar för sin egen överlevnad hamnar ofta i kläm. Kvinnor drabbas hårdast. Det vill vi uppmärksamma på Landsbygdskvinnornas dag den 15 oktober.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Shutterstock

    Sannolikt är mörkertalet stort. Bönder med småskaliga jordbruk förföljs och mördas men de fångas inte alltid upp av statistiken. Det här är människor som biståndsorganisationen We Effect arbetar med dagligen. ”Vanliga” bönder som nu hotas och dödas på grund av att de försvarar rätten att bruka en bit mark för att försörja sig själva och sina familjer. Utvecklingen är förödande och utmaningarna märks tydligt i We Effects arbete.

    Bönder med småskaliga jordbruk står för 50 procent av världens matproduktion. Att vara bonde i ett utvecklingsland är ett riktigt tufft jobb – och kvinnor gör största delen av arbetet.

    I fattiga länder har kvinnor ofta huvudansvaret för både hem, familj och att odla maten. De arbetar långa dagar och sköter jordbruket med handredskap i stekande sol. De bär vatten långa sträckor och samlar ved så att maten kan lagas över öppen eld.

    Räcker pengarna till skolavgifter? Kommer det att finnas mat på bordet nästa vecka? Nästa dag? För miljontals kvinnor på landsbygden späds oron på av svårigheterna att planera och våga investera i framtiden, eftersom de flesta inte har säker tillgång till sin mark. Många saknar formella bevis på att de äger eller har rätt till marken som försörjer dem, trots att lika möjligheter att äga och kontrollera mark är en rättighet enligt flera internationella konventioner.

    Exempelvis ökar fattigdomen i flera länder i Latinamerika. En av de mest grundläggande orsakerna till detta är markkonflikter. Bönder och ursprungsfolk har blivit indragna i inhemska och utländska krafters jakt på mineraler, åkermark och energi.

    Bara under år 2018 mördades 321 människorättsförsvarare i världen. Av dessa levde två av tre i Latinamerika och de flesta av dem försvarade sin rätt till mark och andra naturresurser. I Latinamerika kan en bonde inte alltid längre bara vara en bonde.

    Bönder i andra utvecklingsländer står inför liknande utmaningar. De försöker klara av vardagen i länder som präglas av svaga demokratiska institutioner, patriarkala strukturer och företags oansvariga investeringar i utvinningsindustrin, energisektorn och den storskaliga jordbruksindustrin.

    Sverige kan göra skillnad, både med eget bistånd och genom arbetet i organisationer som EU och FN.

    – Prioritera bistånd till jämställdhets- och kvinnoorganisationer som arbetar med landsbygdsutveckling för att stärka kvinnors ekonomiska, sociala och politiska egenmakt.

    – Prioritera bistånd till civilsamhällsorganisationer som arbetar för en rättvisare användning och tillgång till mark.

    – Prioritera markfrågan i biståndet och i dialogen med andra länder för att undanröja juridiska, sociala och kulturella hinder för att kvinnor och män ska kunna ha kontroll över eller äga mark.

    Lotta Folkesson, styrelseledamot Lantbrukarnas Riksförbund

    Anna Tibblin, generalsekreterare biståndsorganisationen We Effect

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen