Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 26 oktober

    ”Bilisten – den nye jägaren på Riksettan”

    Under 2019 har det fram till i dag körts ihjäl tio älgar på en sträcka av en mil på lokal­vägen Riksettan förbi Hamneda och en sträcka på 400 meter som är anslutningen till E4:an. Huvuddelen av trafiken är ­bilister som pendlar mellan hemmet och Ljungby.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Älgförvaltningen fungerar inte som det är tänkt, skriver Kjell Skoog i Hamneda.
    Älgförvaltningen fungerar inte som det är tänkt, skriver Kjell Skoog i Hamneda. FOTO: TT/Shutterstock

    Själv är jag markägare med marker som ligger mitt på den ­aktuella sträckan. Markerna följer Lagans östra sida, och mellan Riksettan och Lagan är det 50–200 meter.

    Jag har i många år, men ­särskilt detta år, larmat till länsstyrelse, viltförvaltning, älg­förvaltning och älgskötsel­område om en onaturligt stor älgstam på markerna.

    Vid ett möte med representanter för viltförvaltningen togs frågan upp om en onaturligt stor älgstam på markerna ­utefter Lagan i Hamneda.

    Jag påpekade att vi inte kan ­fördela älg efter areal och att systemet med älgförvaltning ­inte fungerar som tänkt. Från en representant för Jägare­förbundet kom repliken att ändringar i älgförvaltningen ”finns inte på kartan”. Med denna insikt om problemen med älgen får vi fortsätta att använda bilisterna till att reducera älgstammen.

    Vi har på våra marker lagt an på att spara RASE (rönn, asp, sälg och ek), vilket naturligtvis är starkt betat av älgen och bidragande till en stor älgstam. Våra marker är lämpliga för bland­skogar med gran, tall och björk med inslag av RASE, men det är helt omöjligt att bedriva ett blandskogsbruk utan stängsling eller sprutning mot vilt på varje enskild tall- och björkplanta till stora kostnader.

    Framtiden kräver att vi alla tänker till så vi får tillbaka ­Sunnebo ”ryar”, som bestod till större delen av blandskogar där tall många gånger dominerade.

    I blandskogen får vi även upp mycket viltmat såsom RASE och bärris. Med blandskog ­följer även ett skogsbruk med friskare skogar som inte blir utsatta för insekts­angrepp vid torrperioder i samma om­fatt­ning som ”­mono­-kulturer” av gran.

    Sedan något årtionde har de flesta mark­ägare ”granifierat” landskapet i stor utsträckning beroende på betesskador på övriga trädslag.

    I en granplantering växer efter cirka 15 år bara mossa. Som ­regel är allt viltfoder bortröjt ­eller kvävt av granens utbredning på de flesta marker.

    Om vi ska fortsätta med att ­fördela älgen efter areal och inte efter tillgång på älg och ­foder kommer vi att få ännu större problem med betesskador i våra skogar och naturligtvis många olyckor på vägar där ­älgstammen är onaturligt stor.

    Gör om och gör rätt! Fördela älgarna efter tillgång på vilt­foder, då kommer markägare och jägare väldigt snabbt att se till att det blir lämpligt med ­foder på markerna. I dag röjs ofta ­RASE och tall bort till ­förmån för gran.

    Älgen, precis som annat vilt, fördelar sig inte efter areal utan efter tillgång på foder.

    Kjell Skoog

    Hamneda

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen