Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 18 oktober 2016

    Beslut om nyckelbiotoper är inte slumpmässiga

    Inventering av nyckelbiotoper är ett viktigt underlag för naturvårdsarbetet för alla parter. Skogsstyrelsen vill nu arbeta för att öka samsynen om arbetssätt och ansvar

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Rolf Segerstedt

    Skogsstyrelsen redovisade nyligen en nulägesbeskrivning där olika intressenter ger sin bild av arbetet med nyckelbiotoper. Läget i skogen för nyckelbiotoperna redovisas också. Bland annat kritiseras bedömningar av nyckelbiotoper för att vara för subjektiva, att nyckelbiotoper inte alltid prioriteras för formellt skydd så att markägaren kan få ersättning, samt att markägare inte involveras och blir delaktiga tidigt i arbetet.

    Samtidigt understryker rapporten att nyckelbiotopsinventeringen ger ett viktigt underlag för naturvårdsarbetet, inte bara för Skogsstyrelsen, utan även för markägare, skogsföretag och skogsägarföreningar.

    Att det finns kritik mot arbetet med nyckelbiotoper innebär inte att det råder oreda, som ATL skriver i en ledare den 7 oktober, och bedömningarna är definitivt inte slumpmässiga. Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventerare har särskilda kompetenskrav och vi arbetar kontinuerligt med att kalibrera våra bedömningar.

    Men arbetet är svårt och vid registrering av en nyckelbiotop kan det för en enskild skogsägare få avsevärd ekonomisk betydelse. Just därför är det viktigt att fortsätta arbeta med att minska subjektiva inslag och öka förutsägbarheten av vilka områden som är nyckelbiotoper.

    ATL skriver att det läggs en död hand över områden som blir klassade som nyckelbiotoper. I själva verket visar rapporten att det finns ett stort behov av naturvårdande skötsel i vissa nyckelbiotoper. Likaså att det är viktigt att myndigheterna erbjuder skogsägare med nyckelbiotopsrika fastigheter möjlighet till områdesskydd.

    För att ta tag i de möjligheter och problem som finns i arbetet med nyckelbiotoper kommer Skogsstyrelsen under hösten att bjuda in till en fortsatt bred samverkansprocess med utgångspunkt i nulägesbeskrivningen. Syftet är att utveckla arbetssätten med nyckelbiotoper, skapa ökad samsyn om såväl det som vilka förväntningar som finns på olika aktörers ansvar.

    Följande områden är särskilt viktiga att arbeta med:

    · Hur fortsatt identifiering av nyckelbiotoper kan genomföras för att få bättre kunskapsunderlag och hur nyregistrerade nyckelbiotoper kan hanteras

    · Kompetensfrågor för inventerare och annan skoglig personal inom både myndigheter och skogsbruk

    · Kommunikation och dialog mellan företag, skogsägare, myndigheter och övriga berörda aktörer, inklusive om ansvar och förväntningar på olika aktörer

    · Tillämpningen av nyckelbiotopsbegreppet och utveckling av kompletterande metoder för att få kunskapsunderlag i nordvästra Sverige.

    Inventeringen av nyckelbiotoper har gett Sverige ett unikt kunskapsunderlag om var i skogslandskapet det finns särskilt betydelsefulla miljöer för skogens flora och fauna.

    Vi kan också konstatera att det finns mål och förväntningar inom skogspolitiken på att skogsbruket gör frivilliga naturvårdsavsättningar. Nyckelbiotoper ingår många gånger som viktiga delar av de avsättningarna. Därför måste vi ta till vara allt det som är bra med nyckelbiotopsinventeringen och samtidigt utveckla arbetssätten.

    Göran Rune

    Avdelningschef Skogsstyrelsen

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen