Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 26 februari

    Beslut om brunstuppehåll måste komma underifrån

    En balanserad älgstam förutsätter lokal dialog och att jaktbeslut fattas så nära medborgarna som möjligt, skriver Isak From och Malin Larsson (S).

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     ”Jaktbesluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt”, skriver debattörerna.
    ”Jaktbesluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt”, skriver debattörerna. FOTO: Motphotos

    Vi tycker att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att förvalta naturresurser och vilda djur på bästa sätt. I spåren av betesskadorna driver många nu en agenda som målar ut älgen som skadedjur för att få centraliserade jaktbeslut. Vi tror inte att en ny och centraliserad lagstiftning skulle göra saken bättre.

    Sverige är ett långt land med skilda förutsättningar. Vi tror att jägare och markägare är kapabla att lösa de problem som uppkommer lokalt och regionalt.

    Vi socialdemokrater anser därför att jaktbesluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Det är viktigt för oss att älgförvaltningen skapar en älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurser och som tar hänsyn till viktiga allmänna intressen som till exempel rovdjursförekomst, trafiksäkerhet, jordbruk, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden.

    För att det ska fungera bör myndigheter, organisationer, markägare och jägare tillsammans skapa en uthållig älgförvaltning. En balanserad älgstam förutsätter lokal dialog.

    På senare år har det rasat en allt mer aggressiv debatt rörande betesskador i skogen, flera aktörer benämner klövviltet i ordalag som jämförs med skadedjur. I flera län, bland annat i norra Sverige, har avskjutningsmålen på älg inte uppfyllts och debatten har kommit att handla om jakttider.

    Delar av markägarsidan har proklamerat ett slopat brunstuppehåll. Vi tror att det är fel väg att gå. Då bara cirka 1 procent av storskogsbrukets intäkter i dag kommer från jaktarrenden och fällavgifter, vore det mer rätt att se över dessa för att öka motivationen till fler jaktdagar än att ta bort brunstuppehållet som har stor förankring hos såväl jägare som allmänhet.

    Det är även viktigt att vi släpper dagens ensidiga fokus på att det endast skulle vara älgen som orsakar betesskador. Allt klövvilt orsakar skador på skogen. Saknas löv betas tall, finns för lite tall betas den tall som finns hårdare. Det är därför viktigt att få till stånd en samlad klövviltförvaltning, särskilt för de län som hyser stammar av både älg, kronhjort, dovhjort och rådjur.

    Jägarna och inte minst markägarna har ett gemensamt ansvar att förvalta viltet i den nuvarande förvaltningsmodellen. Vi vet att parterna tar och fortsatt vill ta detta ansvar.

    Vi tar klövviltsförvaltningen på allvar men vi ser att det finns flera saker att pröva för att öka acceptansen och minska betesskadorna och vi kan tänka oss att se över jakttiderna. Men vi vill inte bidra till ökade spänningar mellan jägare och markägare, varför beslutet om brunstuppehåll med bred enighet bör komma underifrån. Därför säger vi nu nej till ett borttaget brunstuppehåll.

    Isak From (S), riksdagsledamot Västerbotten och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

    Malin Larsson (S), riksdagsledamot Västernorrland och ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen