Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 25 maj

    ”Bankerna bör hålla sig borta från skogliga certifieringar”

    De gröna obligationernas betydelse kommer att öka i takt med investerarnas intresse för hållbarhet. Därför är det viktigt med en genomtänkt diskussion om vilka kriterier som gör en obligation ”grön”, skriver Göran Örlander, skogsstrateg på Södra.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Stämpel från Forest Stewardship Council (FSC) på en träprodukt.
    Stämpel från Forest Stewardship Council (FSC) på en träprodukt. FOTO: FLPA/REX Shutterstock/TT

    I en artikel i ATL den 2 april intervjuas företrädare för Danske Bank och Landshypotek bank om gröna obligationer utifrån frågeställningen om den som brukar sin skog på ett hållbart sätt kan få mer fördelaktiga finansieringsvillkor.

    Det är förstås glädjande för Sveriges skogsägare att det finns ett ökande intresse på finansmarknaden för att investera i skog. Vi ser framför oss att en stor del av våra medlemmars skog kommer att byta ägare genom generationsskiften inom en snar framtid.

    De nya ägarna kommer i många fall att behöva låna för att exempelvis finansiera utköp av andra familjemedlemmar. Vilka finansieringsvillkor som då erbjuds är avgörande för familjeskogsbrukets framtid i Sverige.

    De gröna obligationernas betydelse kommer att öka i takt med investerarnas intresse för hållbarhet. Därför är det viktigt med en genomtänkt diskussion om vilka kriterier som gör en obligation ”grön”.

    För Södras del är utgångspunkten att definitionen av ”grön” inte blir för snäv. Det finns många hållbarhetsperspektiv att ta hänsyn till och det vore olyckligt att låsa in sig i en för snäv definition. Helst bör ju definitionen vara lika långsiktigt hållbar som själva investeringen.

    Ur detta perspektiv framstår diskussionen om att knyta hållbarhetsdefinitionen till att skogen är certifierad enligt en viss standard som mindre klok.

    Certifieringar är föränderliga och framförallt frivilliga. Så även om certifieringskraven i sig är välmenta finns en påtaglig risk för inlåsning i ett regelverk som redan i dag kritiseras för att vara otillräckligt vad gäller bland annat klimatperspektivet.

    Det står förstås banker och kreditinstitut fritt att utforma villkoren för sina obligationer som de önskar. Som skogsägare har vi dock ett ansvar att engagera oss i diskussionen om gröna skogsobligationer och vad som är en god praxis för hur hållbarheten ska definieras.

    Även skogsbruk som inte är certifierat enligt PEFC- och FSC-standarderna är ofta hållbart och det vore därför olyckligt om finansieringsformerna knyts för hårt till en viss certifiering. Tvärtom behöver hållbarhet betraktas så brett som möjligt.

    Inom Södra arbetar vi inte enbart med skogliga certifieringar utan med ett perspektiv på hållbarhet som även integrerar de sociala och ekonomiska dimensionerna som de uttrycks i FN:s globala hållbarhetsmål.

    Själva idén med en certifiering är att efterfrågan ökar priserna och att det kommer den certifierade skogsägaren till del. För man in andra ekonomiska incitament finns det en risk att den strukturen rubbas.

    Vi ser också en risk att de av våra medlemmar som avstått att certifiera sin skog, ofta på grund av att nuvarande certifieringssystem upplevs för begränsande och krångligt, får jämförelsevis högre lånekostnader – utan att deras skogsbruk är sämre ur hållbarhetssynpunkt.

    Det är utmärkt att marknaden uppskattar svensk skog, vi hoppas att det kommer att gynna Södras medlemmar och landets övriga skogsägare. Men eventuella gröna obligationer behöver utformas på ett sätt som premierar hållbart skogsbruk i bred snarare än snäv mening.

    Göran Örlander, skogsstrateg Södra

    Läs också: Replik: Uppgiften är att lyfta fram det hållbara skogsbruket

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen