Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 9 december 2019

    Har WTO äntligen spelat ut sin roll?

    Världshandelsorganisationen WTO har problem. Förhoppningsvis kan vi se ett slut på denna globala planekonomiska politik, skriver Thomas Gunnarson, Förbundssekreterare i Familjejordbrukarnas riksförbund.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Världshandelsorganisationen WTO har sitt huvudkontor i Genève i Schweiz.
    Världshandelsorganisationen WTO har sitt huvudkontor i Genève i Schweiz. FOTO: Beata Haliw/Istock

    För många år sedan var jag framme vid den marknadsliberala tankesmedjan Timbros monter på bokmässan i Göteborg och frågade: ”Är inte World Trade Organization (WTO) ett problem?”

    ”Nej, om alla följer reglerna så blir det bra”, blev svaret. WTO är alltså en global planekonomisk funktion. Med regler enligt WTO-plan, som för över vinsterna i det globala jordbruket till bolag som Cargill, Smithfield och John Deere, medan bönderna blir bidragstagare och socialfall.

    För det svenska jordbruket blev WTO en realitet med ”Spårbytet” 1990, en anpassning till världsmarknaden. Några år senare blev det Cap, en annan anpassning till WTO.

    Resultatet för världens jordbruk, med WTO, blev nominellt stillastående priser som, möjligen, kunde kompenseras med olika ”icke marknadsstörande” stöd. Vad det nu innebar då WTO i sig inte är en marknadsfunktion utan en planekonomi?

    EUs jordbrukspolitiker utvecklade då olika WTO-godkända ”frikopplade” stödformer, i syfte att kompensera för usla världsmarknadspriser. Stöd som bygger på till exempel påhittade miljöproblem som kan lösas med ”miljöstöd”. Det senaste är ”klimatstöd” där korna är ”stora miljöproblem”. Men själva problemet är de planekonomiska WTO-reglerna.

    Men, WTO har problem då de största nationerna spelar ut organisationen mot varandra medan viktiga funktioner, som världens jordbruk, faller samman genom ofinansierad industrialisering, slavarbete och låsta priser utan marknadsavkänning och ansvarsfull nationell politik. Det är ett globalt problem som driver på en ofrånkomlig folkvandring.

    Även de mäktiga i den amerikanska organisationen och tankesmedjan Council on Foreign Relations som träffades nyligen hos Clayton Yeutter Institute for International Trade and Finance, tycks vara bekymrade. (Clayton Yeutter var chefsförhandlare under Reagan och ”pappa” till dagens WTO-system.) Man konstaterade att problemen började före president Trump!

    Kan vi förhoppningsvis se ett slut på denna globala planekonomiska politik (WTO) som är så förödande för hela mänskligheten? Och åter få uppleva ett svenskt nationellt politiskt ansvar för jordbruket och livsmedelsförsörjningen?

    Thomas Gunnarson

    Förbundssekreterare Familjejordbrukarnas riksförbund

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen