Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 28 november

    Frågan är – vill vi arbeta med er?

    Skogsbranschen har ännu inte förstått att det krävs förändring, anser Anna Schyman.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Privat och Shutterstock/TT

    Det är med viss tvekan som jag skriver detta. Därför att jag, precis som andra verksamma kvinnor och män i skogsbranschen, får utstå trakasserier och glåpord från andra branschkollegor på sociala medier när vi tar till orda. Faktiskt även från vänner.

    Och det är klart att vi funderar över hur vi, efter detta, ska kunna få jobb hos de skogentreprenörer och företag som ser på oss som ”tokradikala feminister”, ”jihadister”, ”fula” och ”överdrivna kärringar som inte har tillräckligt med annat att göra”.

    Den intressanta frågan är egentligen – vill vi arbeta med er?

    När Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen (Nyks) publicerade en debattartikel i tidningen Land Skogsbruk haglade kommentarerna i olika skogsrelaterade Facebookgrupper och i de skogsforum där artikeln lades ut.

    Skogsforum, en av de mest använda skogssajterna i dag, hade över fyra sidor med obehagliga kommentarer från upprörda läsare. Efter att ATL publicerade artikeln om Ponsses lättklädda kalender har läsarna lämnat över 760 kommentarer och 400 reaktioner (måndag 25/11), varav 238 är en skrattande smiley. Men det är mer än 500 negativa kommentarer som med all säkerhet har etsat sig fast i kvinnors redan sargade självförtroende men även hos arbetsgivarna.

    Missförstå mig rätt; jag prisar yttrandefrihet och rätten att uttrycka sin åsikt men jag tror även på respekt och förnuft. Att näthat förekommer vet vi alla men att så många män, och ett fåtal kvinnor, känner sig kränkta av att ”de inte får titta på vackra kvinnor i en Ponsse-kalender” och därför måste vomera ut kvinnokränkande kommentarer på Facebook är för mig obegripligt.

    I vilken annan bransch ser vi kvinnor iförda trosor med en bolagslogga? Apoteket? Vårdcentralen? Förskolan? Nej självklart inte tänker du, så varför i hela fridens namn hos skogsbolagen?

    Att skogsnäringen präglas av machokultur är ingen nyhet. Skogsstyrelsen presenterade i december 2018 ett ”åtgärdspaket” för ökad jämställdhet. Det handlade om trettio punkter med övergripande förslag inom bland annat utbildning, arbetsliv och skogsägande. Det var i sin tur en uppföljning på en utvärdering av den ”jämställdhetsstrategi för ökad konkurrenskraft” som presenterades av den tidigare alliansregeringen redan 2011.

    När Skogsstyrelsens rapport släpptes var man tydlig med att man ansåg att jämställdhetsarbetet går alldeles för långsamt, att det fortfarande finns en bild av skogssektorn som mossig, mansdominerad och med mycket attityder som behöver förändras – förändras för att bli lönsamma och må bra.

    Det är uppenbart att den förändringsvilja som Sveriges regering och myndigheter uttrycker, och som vi är många som efterlyser, ännu inte nått ut till den verklighet det hela handlar om – arbetet i skogen. Skogsnäringens ledande företrädare behöver nog fundera ordentligt över vilken kalendertid de lever i.

    Vilken kalender vill du ska pryda kontoret 2020? Jag vet i alla fall vilken kalender jag inte vill se.

    Anna Schyman, skogsvetare och styrelseledamot i Nyks

    Läs också: Lättklädd kalender väcker ilska: ”Blev helt chockad”

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen