Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 21 november

    ”Skyddad skog inte orsak till barkborreinvasionen”

    Det stämmer inte att barkborreangrepp i skyddad skog är orsak till de storskaliga skadorna i landet, skriver representanter från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Många skogsägare har drabbats av angrepp från granbarkborre.
    Många skogsägare har drabbats av angrepp från granbarkborre. FOTO: Rolf Segerstedt

    Allvarliga angrepp av granbarkborre har drabbat många skogsägare i södra Sverige och borrarna har tagit död på granar motsvarande miljardbelopp. Samtidigt sprids en felaktig bild av att angrepp i skyddad skog, där angripna träd ofta får stå kvar, skulle vara en orsak till de storskaliga skadorna. Så är det inte. Striden mot granbarkborren kommer stå i produktionsskogen.

    Den ovanligt varma och torra sommaren 2018 ledde till omfattande arealer med torkstressade granar och en massförökning av granbarkborrar. Granbarkborren är visserligen en naturlig art i den svenska skogen men skadorna för skogsbruket är mycket stora.

    Skadornas värde bara i Götaland har beräknats till minst en miljard kronor. På landskapsnivå handlar det nu om historiskt höga populationer av granbarkborrar som gynnats av den varma sommaren och vårt lands omfattande satsning på granproduktion. Nu är mängden barkborrar så stor att det på allvar utgör ett hot mot skogsnäringen.

    Vi ser det som olyckligt att det nu förs en debatt där skulden för barkborrarnas framfart läggs på naturreservaten och annan skyddad skog som biotopskydd och naturvårdsavtal. Det finns ingen forskning som stödjer att så är fallet.

    Naturreservaten är mer att betrakta som små isolerade öar i ett stort produktionshav och bidrar inte till den stora skadebilden. Analyser från det hårt drabbade Götaland visar att 97 procent av skogen där granbarkborrar trivs ligger utanför naturreservat och andra skyddade områden.

    Att äga skog intill ett angripet naturreservat kan i vissa fall vara ett problem för enskilda skogsägare om angreppet sprider sig. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna arbetar därför intensivt med att minska risken för att de ska drabbas av spridning.

    Vi kan förstå reaktionen hos enskilda markägare i de fall där ett naturreservat lämnas orört vid barkborreangrepp medan markägaren tvingas hämta ut enskilda angripna träd runt om. Förklaringen till detta är att skogarna har helt olika mål och syften, tydligt uttryckta i både skogspolitik och miljöpolitik.

    Produktionsskogen ska i första hand producera virkesvärden medan naturvårdsskogen ska bevara biologisk mångfald så som livsmiljöer, arter och naturliga processer. Därför är förslag på ändringar av lagstiftningen felriktade. Det finns redan idag möjligheter att hantera frågorna med det regelverk som finns.

    I de fall grannar till angripna skyddade områden riskerar att drabbas av spridning gör vi allt vi kan. Vad som går att göra måste beslutas i varje enskilt fall.

    Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen arbetar redan idag med att avverka skadade skogar där detta är förenligt med områdets naturvärden och beslutade syften. Under 2019 har länsstyrelsernas arbete främst handlat om att avverka gran, använda fällor och att lägga ut fångstvirke. Dessutom har punktinsatser gjorts genom att barka angripna träd. Skogsstyrelsen har använt nästan en miljon kronor för motsvarande insatser.

    Naturvårdsverket kommer även i fortsättningen att stödja länsstyrelsernas arbete med medel till åtgärder och dialog med markägare som är grannar till skyddade områden. Vi kommer även att säkerställa att det finns god kunskap om skadornas utveckling inom särskilt drabbade områden.

    Skogsstyrelsen satsar samtidigt tre miljoner kronor för liknande åtgärder i skyddade områden och förväntas få ytterligare 30 miljoner för att arbeta med skador på skogen bland annat genom inventering och rådgivning.

    Granen är det trädslag som är känsligast för storm, brand och granbarkborrar. Vi ser att ett bidrag till en långsiktig lösning ligger i ett klimat- och ståndortsanpassat skogsbruk som satsar mer på tallskogar och lövskogar och ser till att rätt träd planteras på rätt mark.

    Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete med skogsnäringen för att i dialog och med kloka avvägningar kunna fortsätta hantera barkborreskadorna. Både i produktionsskogar och i skyddade områden.

    Claes Svedlindh avdelningschef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket

    Göran Rune, chef för Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen