Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 22 november 2019

    Ändra inte Lantmännens struktur

    Bara för att medlemmar är missnöjda med någonting i sin förening finns det inte skäl att ropa på bolagisering, menar ekonomiprofessor Jesper Nilsson.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kanske det återigen blåser upp till diskussioner om den kooperativa företagsformen. I ett debattinlägg i ATL den 8 november 2019 föreslås att till exempel Lantmännen ska bli ett aktiebolag. Ett argument är omsorg om Lantmännens finansiella ställning.

    Annars är det vanligt att folk ivrar för kooperativa bolagiseringar därför att de är mer bekanta med den formen, och någon gång tror sig folk få pengar i handen om insatserna omvandlas till omsättningsbara aktier.

    Då måste sägas att de klassiska argumenten för att kooperativa föreningar en gång i världen etablerades gäller än i dag. Råvaruproducenterna står gentemot uppköpare och säljande företag som är mycket starkare. Marknadsmakten är skevt fördelad. Genom internationaliseringen lär det inte bli någon bättre balans, tvärtom.

    Då är det värdefullt att det finns föreningar, som står på bondens sida, även om föreningarna inte kan åstadkomma några underverk för sina medlemmar. De är ju beroende av internationella marknadskrafter.

    Bara för att medlemmar är missnöjda med någonting i sin förening finns det inte skäl att ropa på bolagisering. Ett alternativ är att medlemmen försöker lösa problemet genom medlemsdemokratin. Den möjligheten finns inte när köpar- eller säljarföretagen är aktiebolag.

    En annan missnöjesyttring är att medlemmen minskar sin omsättning med föreningen eller helt enkelt går ur föreningen. Det sistnämnda är inte heller möjligt när man handlar med ett aktiebolag.

    Nu kan begreppet bolagisering vara många saker. En variant är att föreningens hela verksamhet flyttas över till ett börsnoterat aktiebolag, där föreningen står som delägare medan andra aktörer äger resten av aktierna. Den modellen tillämpas ju av HK Scan och flera andra finska föreningar, men den medför svåra konflikter mellan föreningsmedlemmar och börsaktörerna samt mellan stora och mindre bönder.

    Alternativt kan föreningen lägga endast vissa verksamhetsgrenar i aktiebolag och låta främmande investerare äga mindre än hälften av aktierna. Invändningen är att priset på dessa aktier blir lågt, efter investerare inte har förtroende för en majoritetsägande förening. Föreningen skänker bort en del av förmögenheten.

    Ytterligare en typ av bolagisering är att hela föreningen säljs till ett storföretag. En sådan bolagisering är en desperat åtgärd. Skånemejerier och Lactalis är exempel. De som gillar den modellen får inte glömma att det i avräkningspriset ingår en del av föreningens förmögenhet. Råvarupriset subventioneras av kapitalet.

    Nej, vi ska inte pilla på Lantmännens nuvarande struktur. Lantmännen Lantbruk arbetar som en traditionell förening som är på medlemmarnas sida.

    Den övriga delen av företaget är i realiteten vinstdrivande. Vinsterna går tillbaka till de medlemmar, som har förlagsinsatser och emissionsinsatser, och som kan få ut värdet i reda pengar.

    Jerker Nilsson, Professor i ekonomi SLU, Uppsala

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen