Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 18 oktober 2017

    Alltför enkelt om hållbart skogsbruk

    Rebecca Le Moine bortser från åtskilliga fakta när hon debatterar om brukandet av skogen.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    I Sveriges Naturs nätupplaga skriver Rebecka Le Moine om skogens roll i det hållbara samhället. Hon hävdar att det finns tre frågor som måste besvaras – var, hur och till vad – för att nå fram till ett hållbart skogsbruk. Jag försöker här besvara de argument hon för fram under varje frågeställning.

    Var?

    I skogsbruket görs hela tiden avvägningar mellan olika strategier och metoder. Som jag tolkar Skogsvårdslagens portalparagraf är det i de här prioriteringarna jämvikten ska finnas. Att schematiskt säga att 50 procent av skogsmarken ska användas med det primära målet att gynna miljövärden är inte rätt väg att gå. Det vinner vare sig miljön eller skogsägarna på.

    Precis som Le Moine skriver så finns det i dag en kartläggning av så kallade värdetrakter. Det uppstår dock ett missförstånd här, poängen är inte och har aldrig varit att dessa värdetrakter ska skyddas i sin helhet. Mer än fyra femtedelar av dessa trakter håller inte höga miljövärden.

    Skogsskydd har en viktig roll att spela, men bör i min mening prioriteras till skog som håller höga miljövärden, inte slängas som en våt filt över stora delar av landskapet.

    Le Moine skriver också att hyggesfritt skogsbruk ska användas i kulturskogar. I vissa av dessa är det säkert helt tänkbart att använda sig av hyggesfria metoder, men man måste förstå en grundläggande sak om trädens växtsätt innan man väljer skogsbruksmetod. Nästan alla våra träd är så kallade pionjärer, alltså sådana som kräver en miljö med god soltillgång för att växa bra, tall är ett exempel.

    I princip finns i stora delar av Sverige bara ett sekundärträdslag, som alltså klarar av att växa upp även i skuggiga lägen, och det är gran. För hyggesfritt skogsbruk är det i praktiken bara sekundärträdslag som lämpar sig, eftersom den yngre generationen måste växa upp under den äldre.

    Hur?

    Tänk om jag sa att under en fotbollsmatch så sliter spelarna mer på gräset än vad domarna gör. Det skulle inte vara så förvånande med tanke på att det är 22 spelare och bara tre domare på planen, eller hur?

    Det är på samma sätt med det Le Moine lyfter under sin andra rubrik. Skogsbruk bedrivs på en väldigt stor andel av Sveriges yta, det är därför självklart att skogsbruket påverkar fler arter än andra verksamheter. Så länge skog utgör en så stor andel av vårt land som den gör så kommer den också att innehålla fler arter än resten av landskapet, och då kommer också de verksamheter som försiggår i skogen att påverka dessa arter. Detta är fullt naturligt.

    Till vad?

    En kolatom som är bunden i olja i marken ingår inte i något naturligt kretslopp. När vi hämtar upp den ur marken innebär det att vi tillför kol till atmosfären som annars aldrig hade kommit dit.

    En kolatom som är bunden i en växt är en annan sak. Den ingår i kolets kretslopp. Någon gång kommer växten den atomen är bunden i att dö och brytas ned, och då kommer den kolatomen att släppas ut i atmosfären. När så sker ersätter nya växter den gamla, och i dessa binds kol in återigen. Det är därför mycket värre att plocka upp kol som är taget ur kretsloppet än att använda kol från växter.

    Ett hus är förstås mer beständigt än en ruta hushållspapper. Det visar dock på en bristande förståelse för industrins och skogsbrukets villkor att argumentera på det sätt Le Moine gör. Ett träd kan aldrig bestå av bara timmerstockar, precis som en timmerstock aldrig kan bestå bara av fina plankor. Varje träd innehåller delar som är för ohållbara för att såga, och varje timmerstock kommer att bli upphov till sågspån då den sågas. Vill Le Moine inte att vi ska ta till vara alla delar av träden vi avverkar?

    Marcus Sydh Göransson

    Jägmästare

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen