Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 2 maj

    Älgförvaltning utan hänsyn till verkligheten

    Många älgskötselområden prioriterar ett stort antal älgar före kvalitet. Det får allvarliga konsekvenser för skogsbruk, mångfald och trafik, hot mot pollinerande insekter i skogen och på sikt en allt sämre älgstam, skriver debattören Lars-Erik Fridholm.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Vi har troligen ännu inte sett alla konsekvenserna av obalansen mellan antalet vilt och tillgången på mat, skriver debattören. Arkivbild.
    Vi har troligen ännu inte sett alla konsekvenserna av obalansen mellan antalet vilt och tillgången på mat, skriver debattören. Arkivbild. FOTO: Janos Jurka/Naturfotograferna/TT

    Betestrycket i våra skogar är kraftigt. Vildsvin bökar i marken på vintern men mindre på sommaren. Då hämtar de större del av sin föda ovan mark, säkerligen äter de många näringsrika örter som de då delar med rådjur och dov- och kronhjort. De äter tillsammans upp det som skulle ha gett älgkon kvalitetsfoder under sommaren.

    Forskaren Annika Felton på SLU har forskat på älgens födointag. Slutsats: Det handlar inte bara om tall. Älgört och hallon kan till exempel producera ansenliga mängder högvärdigt viltfoder. I dag betas de så hårt att produktionen bara är en bråkdel av vad den kunde vara, och knappast något kommer älgen till del. Även andra örter som vi inte känner till så väl drabbas på samma sätt.

    Dessa örter, liksom sälg, är viktiga för våra pollinerande insekter. Nu ser man att vildbin och humlor minskar. Det hårda betestrycket är säkert en bidragande orsak. Älgört och hallon kan producera stora mängder nektar.

    Studerar man länsstyrelsernas älgdata kan man se hur älgstammen i centrala Kronoberg mådde bättre än på andra håll fram till 2014–15 med reproduktionstal mellan 0,7 och 0,9 och 10–15 kilo högre kalvvikter än i andra områden. Orsak: ett stort område på flera hundra tusen hektar med mycket riklig tillgång på mat efter stormarna Gudrun och Per.

    Därefter börjar plantskogen sluta sig och maten minskar. Resultat för älgstammen blir tydligt: vikande reproduktion och kalvvikter.

    Vad kan vi dra för slutsatser av detta? För att få en tydlig effekt bör älgförvaltningen vara likartad över stora arealer, vilket är lika med flera förvaltningsområden. Många älgskötselområden prioriterar ett stort antal älgar före kvalitet.

    Det får allvarliga konsekvenser för skogsbruk, mångfald och trafik, hot mot pollinerande insekter i skogen och på sikt en allt sämre älgstam. Fler älgkor går omkring i skogen utan att producera något.

    Vi har troligen ännu inte sett alla konsekvenserna av obalansen mellan antalet vilt och tillgången på mat. Vi kan jämföra med vårt mänskliga samhälle. Enligt professor Hans Rosling är låg barnadödlighet ett tecken på ett bra utvecklat samhälle.

    Är låg reproduktion och låga kalvvikter tecken på dåligt utvecklad älgförvaltning? Är det en förvaltning baserad mer på gamla myter och traditioner än på dagens verklighet och forskning?

    Lars-Erik Fridholm, Skogsintressegruppen i Nybro

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen