Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 3 april 2019

    Vitala askar sökes: ”En ekologisk tragedi”

    Askar i hela Europa angrips av den mycket aggressiva askskottsjukan, Hymenoscyphus fraxineus. Den svenska asken klassas nu som en ”starkt hotad art” i den så kallade rödlistan.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Den svenska asken klassas nu som en ”starkt hotad art” i den så kallade rödlistan.
    Den svenska asken klassas nu som en ”starkt hotad art” i den så kallade rödlistan. FOTO: Mostphotos

    Ask är ett relativt ovanligt trädslag i Sverige, men för enskilda skogsägare kan skadorna ge betydande förluster. Det handlar inte bara om ekonomi. Det är också en ekologisk tragedi. Asken har ett mycket stort värde för biodiversitetet liksom ett högt kulturhistoriskt värde.

    Askskottsjukan orsakas av en svamp som sprids via sporer från fruktkroppar på askens bladstjälkar som fallit av året innan och infekterar blad på växande träd. Från bladen sprids sedan smittan vidare i trädet.

    Typiska symptom är vissnade blad, döda skott samt sår på grenar och stam (nekroser). När infektionen nått runt hela stammen stryps näringstillförseln och trädet dör. Ofta bildas även en mängd nya skott (epikorma skott) ytterst på grenarna vilket ger träden ett buskigt utseende.

    Många studier har visat att askskottsjukan är starkt genetiskt kontrollerad och att det finns en stor genetisk variation i motståndskraft. Ingen individ är helt opåverkad men det finns några få procent av askarna som har relativt lite skador. Det innebär att man via traditionell skogsträdsförädling kan få fram mer eller mindre resistenta askar.

    År 2015 gjordes ett första urval av cirka 500 ”vitala” askar i södra Sverige. I dag är det enbart cirka 220 av dessa som fortfarande är okej. För att öka sannolikheten att ask återigen kan användas i skogsbruket behöver vi leta upp fler till synes vitala träd.

    Skogforsk och SLU har fått ny finansiering från Föreningen Skogsträdsförädling och Stiftelsen Skogssällskapet för att under 2019 göra ett kompletterande urval av vitala askar i skadedrabbade bestånd. Arbetet är tämligen akut eftersom även vitala träd lätt försvinner i samband med att skadedrabbade bestånd avverkas.

    Många, skogstjänstemän och enskilda skogsägare, hjälpte till med tips vid första urvalet. Nu tar vi gärna emot nya tips. I första hand är vi ute efter vitala askar, som växer i närheten av andra askar som är uppenbart skadade (kraftig kronutglesning, nekroser på stam och grenar, vissnade blad, intorkade grenar, nya epikorma skott som ersatt tidigare skadade grenar vilket ger trädet ett buskigt intryck).

    Det ska inte vara enstaka askar i trädgårdar utan vi är mer ute efter askar i bestånd på skogsmark, i skogsbryn eller alléer. Ju större området med askar är, desto intressantare är det för oss att titta närmare på.

    Tips tas tacksamt emot i form av e-mail till lars-goran.stener@skogforsk.se. Ange namn, ort, och telefonnummer. Beskriv träden, till exempel ”Här finns några vitala askar i ett mindre bestånd med ask”, och om möjligt GPS-koordinater till platsen. Därefter tar vi kontakt.

    Lars-Göran Stener, Skogforsk.

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen