facebooktwittermail

Verkningslös och rättsosäker djurskyddskontroll

Vi behöver inte fler eller tuffare kontroller från livsmedelsverket – vi behöver se till att kontrollerna är verkningsfulla och fokuserar på djurens hälsa, skriver Gård & Djurhälsans vd Kees de Jong i en debattartikel.

FOTO: EMIL LANGVAD/TT OCH PRIVAT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Antalet djurskyddsbrister som Livsmedelsverkets officiella veterinärer anmäler till länsstyrelserna fortsätter att öka. Det är lätt att tro att det därför krävs tuffare kontroll för att höja djurskyddet ytterligare i Sverige.

Vi menar att vi inte ska ha mer kontroller utan att det handlar om att göra kontrollen verkningsfull. Vi anser att det nuvarande kontrollsystemet har misslyckats i det som är kontrollens syfte – att analysera orsaker och att genom kommunikation och åtgärder skapa förändring.

Mot denna bakgrund uppmanar vi på Gård & Djurhälsan till ett omfattande genomlysningsarbete av Livsmedelsverkets uppdrag.

I samband med slakt besiktigar en veterinär varje djur både före och efter. Det är en källa till oändliga möjligheter för vår bransch att övervaka, mäta och förbättra områden inom både livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurvälfärd.

Vi ser dock att dessa besiktningsfynd i form av sjukdomskoder, beslut om kassation och information om djurskyddsbrist inte lever upp till lagens syfte om att kontrollen ska bidra till förändring. Livsmedelsverket har visat sig ha bristande insikt i slaktanmärkningarnas värde och fyndkodsystemet är inte utvecklat för att ge en tydlig anvisning till vare sig producenten och veterinären på gården om var problemet eller förbättringspotentialen finns någonstans.

Livsmedelsverkets ökade fokus på djurskyddet – men där djurens hälsa inte inkluderas – har inneburit en stor ökning av anmälda djurskyddsbrister och åtalsanmälningar. Vi ser av besluten att det återkommande görs åtalsanmälningar som både är orimliga och oproportionerliga och ibland även grundas på direkt felaktiga och subjektiva bedömningar.

Att antalet anmälningar ökar speglar enligt vår mening snarare att kvantiteten prioriteras framför att de ska vara korrekta och verkningsfulla. Förutom risken för felaktiga, olikvärdiga och subjektiva bedömningar så sparas sällan bevismaterial och sakkunskapen är ofta bristfällig inom rättssystemet.

En stor anledning till de brister som vi pekar på är att Livsmedelsverket under senare tid förändrat sin tolkning av lagen till att se slakterier som sitt kontrollobjekt i stället för primärproducenten. Detta trots att de avvikelser man anmärker på ofta har sitt ursprung på gården.

Livsmedelsverket har även självmant begränsat sitt uppdrag kring djurens hälsa. Detta motiveras med att myndigheten har krav på att effektivisera sig. Vi menar att dessa förändringar i stället har lett till en ineffektivisering och att det dessutom är att frångå både EU-lagstiftningen och regeringens regleringsbrev.

Vi föreslår nu följande åtgärder:

• Säkerställ korrekta och likvärdiga bedömningar som granskas av expert vid risk för åtalsanmälan.

• Gradera allvarlighetsgraden i den information om bristande djurskydd som går till länsstyrelsen.

• Påvisade problem måste skyndsamt meddelas djurägare och besättningsveterinär.

• Inkludera djurens hälsa i ett bredare perspektiv och gör sjukdomsfynd och beslut om kassationer verkningsfulla för att säkerställa att problemen kan åtgärdas på gården.

• Säkerställ djurägarens rättssäkerhet genom att göra denne till kontrollobjekt och därmed få rätt till ett andra expertutlåtande.

Kees de Jong

Vd Gård & Djurhälsan

Fotnot: Livsmedelsverket återkommer med replik.