facebooktwittermail

Solkraft på åker är ett samhällsintresse

Övergången till helt förnybar elproduktion kräver ny syn på hur mark kan användas, skriver tolv företrädare för solelsindustrin. 

Solcellsparker är ett allt vanligare inslag i landskapet. FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Elektrifieringen av Sverige kommer kräva betydligt mer energi och vi behöver öka takten för att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion om mindre än två decennier. Sol behandlas fortfarande som ett mindre betydelsefullt energislag. Det borde vara precis tvärtom.

I Danmark finns över 40 anläggningar med kapacitet på över 1 megawatt vardera, i Sverige endast hälften. 2020 var den installerade effekten per person i Tyskland är 650 watt, i Danmark var 220 och Sverige enbart 106.

I södra och mellersta Sverige finns gott om betesmark, lågproduktiv jordbruksmark och mark i träda. Solcellsparker håller marken öppen. Men utan en nationell plan är det svårt för länsstyrelserna att ge tillstånd. Solkraften bör betraktas som ett väsentligt samhällsintresse. Den kan bidra till energiomställningen och ge stora mängder förnybar energi.

Det finns ingen konflikt mellan ett livskraftigt jordbruk och solkraft. Solcellsparker skadar inte marken utan är ett sätt för lantbruket att få lönsamhet i verksamheten medan jorden delvis brukas eller vilar. Mark som vilar binder koldioxid och är en reell kolsänka.

Solcellerna har en begränsad livstid på cirka 40 år och marken bebyggs därför endast tillfälligt. Även om solkraften i Sverige skulle hamna på samma andel av elproduktionen som i Danmark eller Tyskland kommer enbart en liten del att behöva tas i anspråk. 

Solcellsparker ger utmärka möjligheter för biologisk bredd och gynnar både växtlighet och djurliv. I EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 slås fast att förnybar energi är av grundläggande betydelse för att bekämpa klimatförändringar och förlust av mångfald. Solcellsparker kan erbjuda åtgärder som EU vill se mer av, som buffertzoner, mark i roterande eller fast träda, häckar och improduktiv träd- och buskmark.

Solcellsparker kan byggas utan subventioner, nära tätorter där människor, företag och stor elanvändning finns. De kan byggas i anslutning till befintliga nät, och tar inte mer än drygt ett år att färdigställa. Företag, privatkonsumenter, samhället och klimatet tjänar på utbyggnaden eftersom elen blir billig och förnybar.

Några tiotal större anläggningar kan generera lika mycket energi som en kärnkraftsreaktor av Barsebäcks typ. Solkraft tillhör i dag de billigaste och snabbaste energislagen att etablera.

För att påskynda utvecklingen föreslår vi:

• att storskalig solkraft utses till riksintresse

• att regeringen tar fram ett nationellt mål och strategi för en solkraftens utbyggnad

• att Miljöbalken ändras så att mark enklare kan tas i anspråk för solcellsparker

• att regionala och kommunala utvecklingsplaner ska innehålla anvisad, särskilt lämplig, mark

• att överföringstariffer inklusive ersättning för nätnytta utformas så att de speglar de faktiska värden som solkraften skapar i elnätet

 Solkraft är en bevisat snabb lösning som kan tillföra betydande mängder lokalt producerad, helt förnybar och billig energi som kan bli en utmärkt inkomstkälla för ett levande lantbruk.

Anna Werner, VD Svensk Solenergi

Wilhelm Löwenhielm. Grundare och styrelseordförande Alight

Andreas Brännström, Director Business Development, Better Energy

Johan Skördare, VD EnergiEngagemang

Ted Bergdahl, Kommunikationschef Sverige, European Energy

Anders Hjärpe, Grundare och Business Developer Kraftpojkarna

Christophe Desplats-Redier, Regional Director, NEOEN

Holger Bang. Investment Director Nordic Solar

Johan Öhnell. Ordförande Solkompaniet

Linus Baihofer Werner, Grundare och VD Save by Solar

Erik Martinson, VD och ägare Svea Solar

Charlotta Winkler, Technical Director Solar Energy, WSP